Går ständig tillväxt att förena med ett rättvist samhälle och en bra miljö eller finns det andra sätt att uppnå detta? 11 forskare från olika delar av Lunds universitet ska ta sig an begreppet ”degrowth” i ett nytt forskningstema på Pufendorfinstitutet.
Degrowth har blivit ett samlande begrepp för olika sociala rörelser, aktivistgrupper, alternativa livsstilar och tvärvetenskaplig forskning med inriktning på samhällen som inte är beroende av tillväxt men som ändå ger hög livskvalitet med ett hållbart utnyttjande av naturresurser. På svenska sägs ibland ”nerväxt”, men gruppen har valt att översätta degrowth till ”oväxt”.
Alexander Paulsson är, tillsammans med Ekaterina Chertovskaya, initiavtivtagare till Pufendorftemat om degrowth
–Tanken med detta tema är att vi ska kunna utveckla forskningen om degrowth och även öka intresset för begreppet i den allmänna debatten, säger Alexander Paulsson, som tillsammans med Ekaterina Chertovskaya varit initiativtagare till projektet. Båda är verksamma vid företagsekonomiska institutionen på Ekonomihögskolan i Lund och de kommer också att fungera som koordinatorer för forskningstemat.
De medverkande forskarna kommer från flera olika discipliner – konstvetenskap, statsvetenskap, humanekologi, miljö- och hållbarhetsvetenskap, naturgeografi, företagsekonomi samt socialt arbete.
– Vi vill bland annat studera hur tillväxt är kopplat till miljöförstöring och klimatförändring. Och hur tillväxt påverkar social jämlikhet, inkomstfördelning och resursfördelning. Sedan har vi också den empiriska problematiseringen. Vi ser att tillväxten i många västländer har sjunkit under senare år och om denna utveckling fortsätter borde man kanske fundera över hur man ska hantera en sådan framtid. Även för många kommuner bör det vara intressant att fundera över hur de kan anpassa sig till en minskad tillväxt.
Alexander Paulsson är noga med att påpeka att otillväxt inte betyder negativ ekonomisk tillväxt eller en återgång till att leva som man gjorde för flera hundra år sedan. Och att kritik av tillväxt inte betyder kritik av teknologisk utveckling.
– Otillväxt kan mer vara nya sätt att förstå och tänka kring välstånd. Vad är det vi vill uppnå? Lycka och välmående avgörs inte framförallt av inkomst, åtminstone inte i västvärlden. Empiriska studier visar att för personer som uppnått en viss ekonomisk nivå betyder lite mer eller mindre pengar marginellt för hur lyckliga de är.
En av de frågor som kommer att diskuteras är vilka hinder som finns för degrowth och hur de kan övervinnas. Här nämns exemplet med Vattenfall, som funderar på att stämma Tyskland för att landet ändrat sin miljölagstiftning. En annan fråga är vilka typer av alternativa värden och ideal som kan ersätta de som förknippas med den gängse uppfattningen att tillväxt alltid är önskvärt.
– Min förhoppning är att vi ska tvinga oss själva att tänka i nya banor, säger Alexander Paulsson. Men vi vet inte riktigt var vi kommer att landa, det ska bli spännande. Även om begreppet otillväxt kan uppfattas som politiskt laddat är vi egentligen mest intresserade att utforska vad det betyder och vad det kan innebära. Det är möjligt att det kan medverka till nya sätt att tänka kring välstånd och till en positiv utveckling mot en bättre miljö.
Pufendorftemat om degrowth startar i oktober och avslutas i maj nästa år med en konferens i Lund med flera inbjudna forskare.
––
Pufendorfinstitutet är ett forskningsinstitut inom Lunds universitet med syfte att skapa en flervetenskaplig miljö, ett “Institute for Advanced Studies”, där forskare från olika discipliner inom och utom universitet ska kunna samarbeta för att identifiera, studera och analysera några av dagens och morgondagens problem och söka dess lösningar.
