Ett allmänt problem på många sjukhus är att sjuksköterskor upplever att de har en så ansträngd arbetssituation att de väljer att lämna sin anställning för att söka sig någon annanstans. Bristen på sjuksköterskor leder till svårigheter att upprätthålla bemanningen på vårdavdelningarna, vilket ofta resulterar i ett reducerat antal vårdplatser. Johanna Alfvén, doktorand i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund, undersöker vilka förutsättningar det finns för att bedriva chefskap på avdelningarna och hur det påverkar personalomsättningen.
– Min hypotes är att enhetschefen har en nyckelroll, att givna förutsättningar för enhetschefer möjliggör etableringen av goda relationer på arbetsplatsen, säger Johanna Alfvén, som räknar med att lägga fram sin avhandling om två år.
Teoretiskt utgår Johanna Alfvén till stor del från den amerikanske ekonomen Albert O. Hirschman som i sin mest kända bok Exit, Voice and Loyalty (i svensk översättning Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter) nämner olika möjligheter att utöva inflytande inom en organisation. Exit betyder att man helt enkelt väljer att lämna sitt företag eller sin arbetsplats för att visa sitt missnöje, medan voice innebär att man väljer att stanna kvar i organisationen och försöker påverka och förändra – under förutsättning att medarbetarens röst blir hörd.
– Det som kan förhindra exit är en medarbetares lojalitet till verksamheten och organisationen. På vårdavdelningarna har enhetschefen en viktig roll i detta genom att skapa goda relationer till medarbetarna. Sedan är det viktigt att enhetschefens röst hörs vidare upp i organisationen och att sjuksköterskornas röst kan göras hörd genom enhetscheferna.
– Ett problem kan vara att enheterna är stora. Det är inte lätt att vara chef över ett stort antal medarbetare och samtidigt kunna ge det stöd de behöver. Sett utifrån en krav- och kontrollmodell har sjuksköterskor en arbetssituation med höga krav, samtidigt som de har relativt låg kontroll över av vad som ska göras. Det medför att de har en ansträngd arbetssituation där det är viktigt med bra och avlastande stödfunktioner. En god relation till enhetschefen, där medarbetaren tillåts kommunicera upplevda brister, kan vara en sådan stödfunktion. Förutsättningarna för den enskilde enhetschefen, för att kunna etablera goda relationer, kan därför vara avgörande för utfallet vad gäller personalomsättningen.
I sitt avhandlingsarbete utgår Johanna Alfvén delvis från en stor enkätundersökning från Karolinska Institutet som gjordes 2010.
– Utifrån detta material utvecklar jag en modell där frågor som berör förekomst av så kallad indirekt voice kopplas till individens avsikt att lämna verksamheten och självskattad vårdkvalitet på avdelningsnivå. Sedan lägger jag till en förklarande variabel som jag i nuläget benämner individens upplevelse av att vara hörd inom organisationen. Det går att se en tydlig samvariation mellan att uppleva sig vara med i beslutsprocessen och viljan att stanna kvar i verksamheten. Jag ska även samla in ny empiri vad gäller så kallad direkt voice, som mer belyser relationernas betydelse, genom att intervjua enhetschefer och dela ut enkäter till anställda.
Johanna Alfvén började själv arbeta som sjuksköterska 2002, men beslutade sig för att skola om sig och började därför läsa ekonomi.
– Jag har alltid gillat siffror, ordning och reda och att kunna kategorisera min omgivning.
Johanna Alfvén tog sin kandidatexamen med inriktning mot redovisning 2014 och påbörjade, efter en kortare projektanställning hos KEFU, sin forskarutbildning sommaren 2014
