Den sammanställda redovisningens kvalitet måste förbättras

I en ny KEFU-rapport görs en kartläggning av svenska kommuners årsredovisningar med speciellt fokus på den sammanställda redovisningen. Av rapporten framgår att den sammanställda redovisningen generellt skulle kunna bli betydligt bättre än den är idag.

Rapporten är en uppföljning av en tidigare KEFU-studie av sammanställd redovisning i skånska kommuner. I den nya studien har författarna Jörgen Carlsson, Shirley Chen Ye Ekström, Mattias Haraldsson och Niklas Sandell gått igenom årsredovisningar i 285 kommuner (fem kommuners årsredovisningar var inte tillgängliga) för år 2014.

– Det finns stora värden som redovisas utanför kommunernas förvaltningsorganisation, framförallt i olika bolag, och då blir den sammanställda redovisningen, motsvarigheten till koncernredovisning, viktig för att ge en helhetsbild av kommunens verksamhet och ekonomi säger Niklas Sandell. Och att kunna följa upp om kommunen lever upp till kravet på god ekonomisk hushållning är viktigt såväl utifrån ett demokratiperspektiv, effektivitetsperspektiv som ett styrningsperspektiv.

I rapporten konstateras att den sammanställda redovisningen ges begränsat utrymme både i förvaltningsberättelsen och i den analys man gör av verksamheterna. Det finns också en hel del brister i resultaträkningar, balansräkningar, noter och i de redovisningsprinciper som redovisas.

– Det är rimligt att jämföra med koncernredovisningen i stora företag i den privata sektorn med tanke på omfattningen av den verksamhet som bedrivs i kommunerna. Och då måste vi konstatera att nivån generellt är för låg, säger Jörgen Carlsson.

– Det gäller allt från otydligt skrivna texter till lagstiftningskrav som inte uppfylls och dålig avstämningsbarhet, säger Niklas Sandell. Det är vanligt med brister i både struktur och innehåll. Ofta är till exempel olika principer utspridda i årsredovisningen så att de är svåra att hitta. Den sammanställda redovisningen blir också i många fall ett påhäng i årsredovisningen. Vår studie visar tydligt att det finns betydande brister i informationen i förhållande till vad normeringen kräver när det gäller att belysa risker och ekonomiska relationer inom den samlade verksamheten.

Av de granskade kommunerna var det 98 procent som lämnade sammanställd resultat- och balansräkning i årsredovisningarna. De sju kommuner som inte lämnade någon sammanställd redovisning motiverade ofta detta med att verksamheten utanför förvaltningsorganisationen inte var väsentlig.

I många kommuner har vissa poster inte varit avstämningsbara i den sammanställda redovisningen.

– Det har inte gått att följa dem från ingående balans och det som händer under året till utgående balans, ibland hänger de inte ens ihop, säger Niklas Sandell. Det borde rimligen innebära, även om vi inte har studerat det närmare, att man på kommunnivå inte tar in tillräcklig information från bolagen för att kunna göra en bra årsredovisning. Det innebär inte nödvändigtvis att något är fel, bara att det inte går att följa vad som hänt. Men om man ansträngde sig och en gång för alla tog fram ett formaliserat rapportpaket som innehåller alla krav på den information som ska lämnas skulle följande års redovisningsarbete bli betydligt enklare.

– Sedan verkar det inte som att kommunerna i någon större utsträckning tittar på hur andra gör, vilket kan förklara att det ser så spretigt ut, säger Jörgen Carlsson Jag har varit verksam i det privata näringslivet i 17 år och där är det standard att snegla på hur andra företag gör, vilket inte minst syns i att många formuleringar i stora bolags årsredovisningar återkommer gång på gång.

Siffermässigt är det Stockholms årsredovisning som sticker ut mest. Detta beroende på stora innehav i energiföretag som redovisas med kapitalandelsmetoden (som inte är tillåten enligt RKR). Detta leder till att man redovisar för låga tillgångsvärden och för hög soliditet. Argumentet för detta förfarande är att Stockholm annars skulle se ut som att energiföretag och resten av verksamheten skulle i så fall bara bli en liten del av den totala verksamheten.

– Många gör liknande avsteg, men det är inte alltid att man skriver det i sin årsredovisning, säger Niklas Sandell. Men skriver man att man följer RKRs rekommendationer måste man naturligtvis också göra det.

En hel del av de brister som uppmärksammas kan åtgärdas relativt enkelt, medan andra kräver mer långtgående förändringar av hur man arbetar med den sammanställda redovisningen, menar författarna.

– Viktigast för att skapa förtroende för den sammanställda redovisningen är nog att man gör den mer avstämningsbar så att man kan förstå hur poster förändras och då krävs att kommuner förbättrar sin informationsinsamling. Men kommunerna måste också arbeta mer med den sammanställda redovisningen och ta den mer på allvar än man många gånger gör nu, säger Niklas Sandell.

Rapporten Sammanställd redovisning – En kartläggning av Sveriges kommuners årsredovisningar kan laddas ned från KEFUs hemsida.