Vad betyder städer för ekonomisk tillväxt och kan man skapa en fungerande stad ur tomma intet? Det var några av de frågor som togs upp av Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia under en föreläsning som ingick i den årslånga jubileumskurs som Lunds universitet ger i samband med firandet av universitetets 350-årsjubileum.
Några dagar före Kerstin Enflos föreläsning Urbanisering och tillväxt under flera årtusenden (se hela föreläsningen här) presenterade bostadsminister Peter Eriksson ett förslag till att bygga nio nya städer och stadsdelar i Sverige.
– Frågan är vad man egentligen menar när man säger att man bygga nya städer, säger Kerstin Enflo. Stad är ett historiskt begrepp som var knutet till särskilda privilegier enligt stadslagen från 1300-talet, medan man numera officiellt talar om stora tätorter. När vi pratar om städer tänker vi oss oftast en historisk infrastruktur med ett torg ett rådhus och kanske en tullmur. Ska det också ingå i nya städer eller pratar man bara om en samling hus som står tätt tillsammans? Jag undrar om man pratar om att bygga en stad för att det är ett begrepp som skapar positiva känslor och för att det låter mysigare att bo i en stad än att bo i en tätort.
De svenska stadgrundningarna mellan 1500-talet slut och slutet av 1700-talet där kungarna grundade 32 nya städer visar att det att det är svårt att designa städer från toppen, menar Kerstin Enflo.
– Man måste förstå hur jordbruket fungerade på den tiden. Kunde man inte få tillräckligt stort jordbruksöverskott kunde man inte heller bygga en stad. Stadsgrundningarna visar att det inte gick att designa städer från toppen utan att förstå hur städer fungerar. Därför var de nya städerna 1810 egentligen lika små som byar. Med den tidens jordbruksteknik och transportmöjligheter kunde de helt enkelt inte bli större. Idag är städerna inte begränsade av jordbruket, men kanske i stället av att ha tillgång till sådant som restauranger, nöjesutbud och vacker arkitektur. Och det är ingenting som kommer automatiskt för att man bygger en massa nya hus.
Vad kan då Sveriges kommuner och regioner lära sig av stadsgrundningarna?
– Jag tycker att stadsgrundningarna visar att för att förstå en stad måste man förstå vad det är som utmärker en stad. Och det gäller även idag. Man måste fråga sig varför folk vill bo i städer. Och kommer städerna först och sedan tillväxten? Jag menar att det finns mycket som pekar på att det tvärtom är tillväxt och strukturomvandling som har tenderat att skapa fungerande städer. Och att då försöka ta en genväg genom att bygga en ny stad och hoppas att den blir dynamisk leder kanske inte nödvändigtvis rätt, vilket är precis vad stadsgrundningarna visar.
– Gustav II Adolf var besviken över att Sverige hade så små städer och speciellt pinsamt var det att Stockholm inte var större. Men Sverige kunde under den här tiden inte ha större städer. Vi ska kanske fundera över om det också idag är så att vi har så många städer som vi klarar av rent organiskt. Och bara för att vi bygger en mängd hus på nio nya platser och säger att det är städer finns det inte mycket som pekar på att de verkligen skulle fungera som städer. Det låter mer som ett sätt att sälja in projektet som något roligare och mysigare än att bara bygga nya bostäder.
Kerstin Enflo och hennes forskarkollega Thor Berger har även tittat på effekterna av järnvägsbyggandet i Sverige för den lokala tillväxten (och skrivit denna artikel i Ekonomisk Debatt).
– Vår studie visar att järnvägarna har haft väldigt stor betydelse för städernas långsiktiga tillväxt. Frågan är om det var infrastrukturen i sig som gjorde att de byar som fick stadsrättigheter utvecklades till städer. Före 1810 hade vi inga järnvägar och inga egentliga kanaler i Sverige, så själva infrastrukturen behöver inte ha betytt så mycket. Men vi tror att de här städernas prioriterade status signalerade ett engagemang från statsmakten. De hade stadsrättigheter och placerades mer centralt i transportnätverket. Och spårvägar signalerar fortfarande ett långsiktigt åtagande medan man när som helst kan lägga ned en busslinje. För investerare löser det upp en knut om de tror att en plats ska fortsätta att vara prioriterad och jag tror inte att man ska underskatta det signalvärdet.
De som arbetar med kommunal och regional utveckling kan kanske ha glädje av lite ytterligare historiska kunskaper?
– Ja, jag tror det. Det är nog vanligt med ganska lösa antagande om att städer orsakar tillväxt. Man kan gärna sätta sig in hur orsakssambanden ser ut och vilken funktion städer har fyllt historiskt, vilken funktion de fyller idag och vad som har fungerat tidigare. Det tror jag faktisk skulle kunna öppna en del nya perspektiv.
