Det politiska handlingsutrymmet minskar när EU med sina statsstödsregler och komplexa juridiska regelverk sätter ramarna för vad politiker får göra. Och dessa statsstödsregler avspeglar att EU-kommissionen genomsyras av nyliberala tankar om konkurrens som ett bättre sätt att organisera samhället än genom politiska beslut. Det är några av slutsatserna i statsvetaren Linda Nybergs nyligen framlagda doktorsavhandling.

Det var när Lina Nyberg, som för några år sedan fick KEFUs uppsatspris, gjorde praktik på SKL som hon fick upp ögonen för hur EU:s upphandlingsregler påverkade den regionala och kommunala politiken.

– Jag blev mer och mer intresserad av idén om konkurrens som det som driver samhället framåt och att det blivit möjligt att stoppa politiska beslut med hänvisning till att konkurrensregler. Jag tyckte att det var ett främmande sätt att resonera för mig som statsvetare med det jag lärt mig om hur demokratin ser ut och tanken om att demokratin utgår från folket. Man kan säga att min avhandling handlar om relationen mellan dessa demokratiska idéer och idéer om konkurrens.

Det speciella med EUs konkurrensregler är att de riktar sig mot den offentliga sektorn och att de genom domstolsbeslut har breddats till att omfatta fler och fler områden, menar Linda Nyberg. Ett exempel som finns med i avhandlingen är när Åre kommun 2005 skulle sälja en fastighet till Coop.

Åre kommun ville att Coop skulle flytta från centrum, bland annat för att minska trafiken, och erbjöd en fastighet i utkanten av samhället. Men strax innan affären gick igenom kom Lidl med ett högre bud. Åre valde ändå att sälja till Coop vilket fick Lidl att anmäla affären till EU-kommissionen, som ansåg att försäljningen var en snedvridning av konkurrensen och ålade Coop att betala ytterligare pengar till Åre kommun. Ett överklagande till EU-domstolen ledde dock till att Kommissionens beslut upphävdes. Här togs också hänsyn till att affären var en del i stadsplaneringen.

– Jag tycker att det är intressant att se hur EU-reglerna har kommit att tolkas så brett att en så liten affär i ett litet svensk samhälle kan räknas som ett fall av statligt stöd. Med dessa regler förvandlas ett politiskt beslut till en juridisk fråga. Härigenom förlorar vi, och politikerna, en del av makten till jurister och ekonomer, vilket jag tycker är konstigt.

– I avhandlingen argumenterar jag för att Kommissionen har kommit att omfatta nyliberala idéer om att konkurrens driver samhället framåt och leder till välstånd som gynnar alla, och att detta synsätt numera går igenom i EU:s regelverk. Det har lett till en ökad byråkratisering och politiska konflikter. Den politiska diskussionen förvandlas till en juridisk diskussion där det är andra argument och resurser som blir viktiga. Något jag tror är ett av EU:s stora problem idag.

Avhandlingen Market Bureaucracy: Neoliberalism, Competition, and EU State Aid Policy kan laddas ned här