Det existerar idag nästan ingen forskning som är speciellt inriktad på styrelsearbetet i kommunala aktiebolag. Det ska företagsekonomerna Ola Mattisson och Anna Thomasson ändra på i ett nytt KEFU-projekt inriktat på skånska kommunala bolag.

Hur uppfattar styrelseledamöter i kommunala bolag styrelsens uppgift och sin egen roll i styrelsen? Hur arbetar styrelser i kommunala aktiebolag? Hur kan de verka för störst möjliga koncernnytta för kommunen? Det är de övergripande frågor som ska besvaras i projektet.

– Projektet handlar i grunden om att få styrelsen till att bli en aktiv resurs, en utvecklingskraft, för att skapa värde i det kommunala bolaget, säger Ola Mattisson. När det gäller bolag i den privata sektorn har det bedrivits mycket forskning om hur styrelsen ska arbeta gentemot kapitalmarknaden, kunderna, olika intressenter och så vidare. På Ekonomihögskolan finns också en omfattande forskning på detta område.

– När man tittar på forskningen om kommunala bolag handlar det i stället mycket om driftsformen i sig, om den är effektiv eller inte, hur man kan följa upp resursanvändningen i bolaget och så vidare. Men det finns väldigt lite forskning om hur styrelsen själv ska arbeta.

Styrelsen i de kommunala bolagen har till stor del kommit att bli en kontrollinstans och Ola Mattisson tror att bidragande orsak till detta kan vara de senaste decenniernas olika omskrivna skandaler där bolagens pengar använts diverse konstiga ändamål. Arbetet har till stor del kommit att inriktats på sådant som att kontrollera att skatter betalas korrekt, att olika planer implementeras och annan formalia.

– Men frågan är hur mycket kraft styrelserna i de kommunala bolagen lägger ned på att utveckla strategier för att utveckla bolagen. Bolagsstyrelsen fastställer själv årligen en arbetsordning för styrelsen och det finns kanske anledning att fundera lite mer på hur denna ser ut. Liksom på hur relationen mellan styrelse och ledning ser ut.

Ola Mattisson

Förutom en kontrollroll och strategiroll anses styrelsen också ha en serviceroll som innebär att styrelseledamoten ska bidra med kontakter och kunskap, samt att bidra till att skapa legitimitet för bolaget gentemot andra intressenter.

I forskningen om styrelser i privata bolag talar man också om att styrelsernas interna och externa aktiviteter. Internt arbetar styrelsen historiskt med kontroll och uppföljning. Medan externa aktiviteter i stället är framåtriktade och strategiska. De flesta styrelser säger också att deras främsta uppgift är att arbeta framåt och utåt, och att de vill lägga största delen av sin tid på detta. Men när man sedan studerar hur tiden verkligen används visar det sig att de flesta styrelser i stället lägger betydligt mer tid på inåtriktade än på utåt- och framåtriktade aktiviteter.

– Så kan det kanske se ut i de kommunala bolagen också, säger Ola Mattisson. Men en stor del av kontrollfunktionerna kanske kan kanske skötas på andra sätt, till exempel via kontrollrutiner eller IT-system så att styrelsen slipper lägga så mycket tid på det och i stället kan arbeta med att utveckla bolaget.

Avsikten är att, förutom inledande litteraturstudier, göra två empiriska studier.  I den första av dessa är avsikten att intervjua styrelseledamöter i några skånska kommunala bolag för att få en bild av hur styrelsearbetet bedrivs i dessa och få svar på de frågor som nämns ovan.

Den andra empiriska delstudien kommer att inriktas på ägarperspektivet. Här görs intervjuer med personer i kommunledningen för att höra hur man härifrån hanterar relationen till styrelsen, vilken input styrelsen får av ledningen för att på bästa sätt kunna bidra till koncernnytta. Samma frågor men med lite mer fokus på samordning och koncernnytta.

– Vi föreställer oss att det här projektet är ett första steg studier av styrelsearbetet i kommunala bolag, säger Ola Mattisson. Vi måste först få en bild av hur det kan se ut innan vi kan göra en större inventering av praxis i kommunsektorn.