Företagsekonomerna Jörgen Carlsson,Mattias Haraldssonoch Niklas Sandellhar som en del av ett pågående KEFU-projekt studerat och kartlagt hur de skånska kommunala koncernerna är organiserade och vilka utvecklingstendenser som finns. Resultaten presenterades vid ett välbesökt KEFU-seminarium den 16 maj.
I ett tidigare delprojekt kartlades kommunernas årsredovisningar med fokus på den sammanställda redovisningen – kommunernas koncernredovisning. Där framkom att redovisningen ofta saknade ett egentligt koncernperspektiv och den sammanställda redovisningen ofta inte höll tillräcklig kvalitet för att kunna ge en samlad bild av kommunens verksamhet.
I den nya studien studerar man istället hur kommunerna i Skåne faktiskt organiserar sig, oaktat hur redovisningen ser ut, och då verkar koncerntänkandet vara mer utvecklat
– Vi ser en tendens till att kommunerna mer än tidigare försöker ta ett samlat grepp på styrningen av kommunen, inklusive kommunalabolag, kommunalförbund och andra organisationer utanför förvaltningsorganisationen, säger Jörgen Carlsson.
De tre forskarna har studerat samtliga skånska kommuner och deras koncernstrukturerochkommit fram till att de kan delas in i fyra kategorier med olika grad av komplexitet.
Den första och enklaste kategorin, med endast en nivå, är kommuner med direktägda bolag som till exempel Båstad, Bjuv och Hörby. Fallet Båstad är extra enkelt eftersom kommunen endast äger ett bolag – ett fastighetsbolag.
Nästa kategori, med ytterligare en nivå, är kommuner som har direktägda bolag med underkoncerner, som till exempel Eslöv, Höganäs och Hässleholm.
Den tredje kategorin, är ”äkta” koncerner där kommunen har ett holdingbolag under vilket alla övriga bolag ligger. Här handlar det dock fortfarande om ganska enkla strukturer och typiska exempel är Kristianstad, Burlöv och Staffanstorp.
Den fjärde kategorin är ”komplexa strukturer”, som utmärks av att kommunerna har en blandning av direktägda bolag, underkoncerner och holdingbolag Detta är typiskt för de större städerna som har en mängd olika verksamheter, till exempel Malmö, Lund och Helsingborg. Lund sticker här ut som den enda skånska kommunen som har ett utländskt dotterbolag (Lunds Energi Norge).
Jörgen Carlsson, Mattias Haraldsson och Niklas Sandell
– När det sedan gäller vilka verksamheter som ligger utanför förvaltningsorganisationen hitta vi inget som förvånar, säger Jörgen Carlsson. Det vanligaste är fastigheter, men även teknisk service som VA, renhållning och energi är vanligt och kan bedrivas både i bolag och kommunalförbund.
Några kommuner har också teater och kulturverksamheter och ett par kommuner äger flygplats eller hamn.
Höganäs har även sin äldreomsorg i ett dotterbolag, vilket är ovanligt.
-Än så länge är detta ett enskilt exempel, men det var intressant att på seminariet höra att flera kommuner på senare tid visat intresse för att driva äldreomsorg i bolagsform. Troligen för att det skattemässigt kan vara fördelaktigt, men kanske också för att det öppnar en möjlighet att sälja verksamheten någon gång i framtiden, säger Mattias Haraldsson.
Ägardirektiven är det de tre forskarna nu ska studera närmare.
– Nästa steg är att vi ska göra en kartläggning av ägardirektiven och hur man styr koncernstrukturerna med dessa. Hur ägardirektiven har tagits fram, hur detaljerade de är, vilka ambitioner man har med dem och så vidare. Här har vi ännu inte hunnit titta på så många kommuner, men vi räknar med att vara färdiga med detta under hösten, säger Niklas Sandell.
– Den preliminära analysen är dock att kommunerna har flyttat fram positionerna när det gäller ägastyrningen med hjälp av företagspolicyoch ägardirektiv. Vi ser flera exempel på att kommuners övergripande målstyrning, riktlinjer förpersonal, upphandling m.m., införlivas i företagspolicy och ägardirektiv, säger Mattias Haraldsson.
– Däremot tycks utvecklingen stå relativt stilla när det gäller koncernperspektivet i budget och årsredovisningom vi jämför med situationen år 2014, fortsätter Mattias Haraldsson.
Att kommunerna i allt större utsträckning försöker ta ett samlat grepp på sina verksamheter hänger också samman med kommunernas växande utmaningar på en rad områden.
– Kommunerna ser en ekonomisk utveckling som kräver att hela organisationen används för att effektivisera verksamheten. Exempelvis utmaningen att få fram tillräckligt många bostäder för olika målgrupper får betraktas som en typisk koncernfråga. Miljö- och hållbarhetsfrågor är ett annat område som blir allt viktigare, inte minst för kommunens image, och som kräver att man tar ett helhetsgrepp, säger Mattias Haraldsson.
Det stora antalet deltagare på seminariet visade också hur aktuellt detta område är.
– Många deltagare uttryckte stor uppskattning för den här möjligheten att träffas och diskutera gemensamma frågor och ge input från båda hållen. Deltagarna var till stor del controllers och ekonomer och det var kanske lite mer handfasta frågor som togs upp än vanligt, även om det också är frågor som i sin tur väcker många intressanta principiella frågor, säger Niklas Sandell.
– När vi nu har gjort den här kartläggningen kan man ju också fundera vidare på vilka formella och informella hinder det finns för att utveckla styrningen av de kommunala koncernerna. En kommun är ju organiserad på ett annat sätt än andra företag och har inte en lika tydlig beslutshierarki, säger Niklas Sandell.
