I ett nytt KEFU-projekt studeras inkomst- och sysselsättningsutvecklingen i de mest glesbefolkade delarna av Skåne och i segregerade förorter till de skånska städerna.

Utvecklingen i ett flertal västländer är alarmerande. Framförallt i USA och Storbritannien ökar den politiska polariseringen som en följd av större inkomstojämlikhet och större motstånd mot invandring. Samtidigt som skillnaderna mellan land och stad ökar så ökar skillnaderna även inom staden. Ett flertal amerikanska studier visar att i städerna faller inkomsterna för lågutbildade.

Martin Nordin

Utvecklingen i Sverige är inte lika dramatiskt men utvecklingen tenderar att gå i samma riktning och för att bromsa utvecklingen behöver vi mer kunskap. Detta projekt bidrar genom att jämföra landsbygdens utveckling med den segregerade förortens utveckling för perioden 1990-2017.

Projektet, som är tänkt som en pilotstudie inför en större studie av samma frågor i hela Sverige, genomförs av Martin Nordin som är docent i arbetsmarknadsekonomi och verksam vid Agrifood Economics Centre och nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Martin Nordin har i tidigare ett projekt gjort en uppmärksammad studie av inkomstutvecklingen i Sverige uppdelad på befolkningstäthet och det nya KEFU-projektet kan sägas vara en fortsättning på detta projekt.

Det nya projektet är inriktat på dessa forskningsfrågor:

• En jämförelse och analys av utvecklingen för disponibel inkomst, sysselsättning, förvärvsinkomst och transfereringar för Skånes mest glesbefolkade och segregerade områden.
• Utvecklingen för olika grupper och särskilt för arbetslösa, de som står utanför arbetskraften och pensionärer.
• Dessutom diskuteras inkomstutvecklingen och resultaten relateras till det kommunala utjämningssystemet.

Att undersöka och jämföra inkomst- och sysselsättningsutvecklingen mellan landsbygden och de segregerade förorterna är bland annat intressant eftersom den ekonomiska utvecklingen i dessa områden i hög grad påverkar det kommunala utjämningssystemet.

Riksrevisionen anser dock att de skillnader i kostnader kommunerna har, och som kan härledas till förutsättningarna på landsbygden och i segregerade förorter, i ännu större grad borde påverka utjämningen mellan kommuner. Regeringen har också satsat pengar på dessa områden utanför utjämningssystemet och det finns dessutom olika politiska initiativ för satsningar på både att överföra pengar från städer till landsbygd och att satsa mer pengar på de segregerade förorterna.

Eftersom politik handlar om prioriteringar menar Martin Nordin att det är viktigt att beslutsfattarna ges en bättre överblick över områdenas relativa utveckling för att kunna bedöma om satsningarna verkligen är proportionella mot problemen i områdena. Hittills har det inte gjorts någon studie som kontrasterar utvecklingen mellan dessa två typer av områden, utan de studier som gjorts har antingen behandlat landsbygden eller den segregerade förorten.