I ett nytt KEFU-projekt gör ek dr Anna Häger Glenngård tillsammans med  professor Teemu Malmi från Aalto-universitetet, som också är gästprofessor vid Ekonomihögskolan i Lund, en jämförande kvalitativ studie av hur den interna styrningen ser ut på vårdcentraler i Sverige och Finland.

Studien är tänkt som den första av tre delstudier om styrning och ledning av svensk primärvård med utblick mot Finland.

Det ställs stora krav på vårdgivare i primärvården från olika aktörer. Om de listade patienterna inte tycker att de får sina behov eller önskemål uppfyllda kan de välja att gå till en annan vårdcentral. Landstingen kan ställadetaljerade krav på såväl hur vården ska bedrivas som på personalstyrka, öppettider och mycket annat som vårdcentralerna måste uppfylla. Och sedan finns det från statens sida ökade önskemål om en ökad standardisering av primärvården.

– Att som enskild vårdcentral navigera i allt detta är inte helt enkelt och de har många gånger en ganska besvärlig tillvaro, säger Anna Häger Glenngård. Men hittills är det ganska outforskat hur vårdcentralerna leds och vilka styrverktyg de använder internt.

Från finsk sida finns ett intresse för hur ta del av erfarenheter av hur svenska vårdcentraler styrs bland annat eftersom Finland är på gång att genomföra en vårdvalsreform liknande den svenska. Men till skillnad från Sverige, som har olika system i olika landsting och regioner, kommer man i Finland att ha ett enda nationellt system för vårdval.

– Det är också intressant att göra jämförelser med det brittiska systemet för primärvård, säger Anna Häger Glenngård,

För studien görs strukturerade intervjuer med verksamhetschefer vid sexton vårdcentraler – åtta i Malmö och åtta i Helsingfors.

– Hälften är privata och hälften offentliga och vi matchar vårdcentralerna baserat på sådant som patientkarakteristik,till exempel  socioekonomi och vårdtyngd, säger Anna Häger Glenngård. Vi föreställer oss också att det finns ett samband mellan hur god den interna styrningen är och de resultat som vårdcentralerna uppnår och försöker hitta fyra vårdcentraler som har uppnått goda resultat och fyra som inte lyckat lika bra för att se om vi kan hitta ett sådant samband.

– Vår målsättning är att studien ska var relevant såväl för akademiker som för praktiker och beslutsfattare, säger Anna Häger Glenngård. Inte minst ur ett skånskt perspektiv, eftersom skånsk primärvård har genomgått en rad förändringar sedan vårdvalet genomfördes 2009 som troligen har haft stor betydelse för den interna styrningen av vårdcentralerna.

De två övriga tänkta delarna av forskningsprojektet är dels en utvidgad kvalitativ studie i fler landsting och regioner och dels en kvantitativ studie av styrning och ledning i svensk primärvård. Men för dessa delar saknas det än så länge finansiering.

Resultaten av den första delstudien kommer att redovisas i en KEFU-rapport och vid ett KEFU-seminarium nästa höst.