KEFU-stipendiat forskar vidare om gränsöverskridande styrning

För 20 år sedan fick företagsekonomen Ulrika Westrup ett KEFU-stipendium för att kunna ta en licentiatexamen vid Ekonomihögskolan i Lund. Det resulterade sedan i en doktorandtjänst och 2002 lade hon fram sin doktorsavhandling. Sedan dess har hon varit verksam som forskare och lärare vid Campus Helsingborg och institutionen för service management och tjänstevetenskap där hon idag är docent.

– Egentligen kan man säga att jag som forskare arbetar vidare kvar i samma grundspår som när jag skrev min avhandling och jag har fortfarande en väldigt stor nytta av det jag gjorde som KEFU-stipendiat, säger Ulrika Westrup. Det handlar mycket om styrning inom till exempel skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, samt ledarskapets betydelse för att de olika organisationerna ska kunna samverka på ett konstruktivt sätt även om välfärdstjänsterna är splittrade i olika stuprör.

Det senaste projektet handlar om samverkan för att ta hand om ensamkommande flyktingbarn.

– Här är det i grunden samma problematik, men den är bara ännu mer komplex eftersom vi har en situation där det också finns kontakten med migrationsverket, det ska utses god man och så vidare. Projektet ingår i ett större Vinnova-finansierat projekt som handlar om innovationer i ledningsarbetet som vi gör tillsammans med Helsingborgs stad, där vi bland annat vill se hur medarbetarnas goda idéer bättre kan tas tillvara och fås in i ledningsstrukturen.

Ulrika Westrup driver också en ”forskningscirkel” som är ett samarbete mellan forskare och praktiker  exempelvis socialsekreterare, specialpedagoger, psykoterapeuter och rektorer – om hinder och möjligheter för samverkan kring utsatta barn.

– I min forskning arbetar jag rent allmänt ofta nära praktiker, vilket innebär att vi kan dra nytta av varandras kunskaper och att jag kan bidra med nya teoretiska perspektiv. Jag tror kanske också att man måste fundera på om vi kommit till vägs ände när det gäller vad idéerna från New public management kan bidra med för att resurserna ska kunna användas så effektivt som möjligt. Vi måste kanske ha ett annat perspektiv på hur vi kan skapa något tillsammans med den som det handlar om, i vårt fall barnet, mer än om hur själva organisationerna kan arbeta tillsammans. Ur ett tjänsteperspektiv tittar vi mer på vad ”kunden”, eller barnet, vill ha och hur vi sedan kan organisera på bästa sätt för att åstadkomma detta.

– Ett problem är att man inte blir belönad för hur man samverkar kring aktörer, utan det som mäts är sådant som antalet besök eller antal ärenden. Här behöver man tänka om.  Jag menar att man också måste vara beredd att fördela pengar på ett annat sätt än idag och arbetar därför också med ekonomer i kommunerna för att räkna fram vilka samordningsvinsterna är i rena pengar. Ser man att det går att använda resurserna smartare än tidigare blir det lättare att få stöd för att jobba på ett nytt sätt.

Ulrika Westrup menar att det egentligen rör sig om samma problematik som i många kommersiella tjänsteverksamheter där kunderna inte är intresserade av att upphackade tjänster.

– Skillnaden är att man till exempel alltid kan leva med att man fått ett dåligt hotellrum men det är inte lätt att acceptera att ett barn som behöver hjälp inte får det i rätt tid.

Människonära tjänster har alltid intresserat Ulrika Westrup, som innan hon började sina forskarstudier arbetade som revisor i offentliga verksamheter i 13 år. Hon bedriver dessutom forskning inom pedagogik och undervisar i ämnet service management.

– Och när jag undervisar handlar det mycket om ledarskap även i kommersiella verksamheter.

Ulrika Westrup är också författare till flera böcker. Inom kort kommer den nya boken ”Välfärdstjänstelogiken” som just handlar om tjänsteperspektivet och där hon tillsammans med två forskningskollegor (Roger Johansson och Pernilla Danielsson) presenterar en modell för hur man kan arbeta på det sättet, från samverkan till samskapande. Och 2014 kom boken ”Gränsöverskridande chefskap”, som hon skrev tillsammans med forskarkollegan Jan Persson.  Tidigare har hon också medverkat i flera andra böcker om management.

– Det är böcker som vänder sig såväl till forskare som till praktiker och som också används i undervisningen i service management.  Problematiken är i grunden i mångt och mycket den samma i alla tjänsteverksamheter.