”Med ett effektivare skattesystem kan vi få en större kaka att fördela”

Omstartskommissionen presenterar i en rapport som kom i slutet av augusti en rad idéer för hur Sverige kan få en stark omstart efter coronakrisen. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och ledamot i finanspolitiska rådet medverkar med ett kapitel där hon ger förslag till ett enklare, effektivare och mer rättvist skattesystem.

– Det är viktigt att det sätt på vilket vi tar ut skatten inte stör och snedvrider ekonomin för mycket. Idag använder vi inte de minst skadliga skatterna lika mycket som man gör i andra länder, som till exempel skatt på fastigheter och konsumtion. Samtidigt har vi högre skatt på arbete än de flesta andra länder. Det är inte långsiktigt hållbart. Med ett bättre skattesystem tror jag också att vi bättre kan tackla de allt större, och allvarliga problemen med utanförskap i Sverige. Skattesystemet ska ge bättre incitament att arbeta, inte bara för höginkomsttagare utan även för dem som står utanför arbetsmarknaden eller har låga arbetsinkomster

Här är några av förslagen:

  • Lägre skatt på arbete. Sänkt marginalskatt på toppen och genomsnittsskatten i botten genom ett generöst grundavdrag. Med lägre skatt på arbete minskar skillnaden mellan hur arbete och kapital beskattas
  • Ett effektivare grundavdrag/jobbskatteavdrag. Åsa Hansson menar att dagens jobbskatteavdrag är för kostsamt och många gånger ger fel incitament. Hon vill i stället ersätta med ett mer generöst grundavdrag och/eller ett riktat jobbskatteavdrag till grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
  • Enhetlig moms, både vad gäller skattesats och skattebas. Använd de ökade momsintäkterna till att sänka skatten på arbete
  • En enhetlig individuell kapitalbeskattning på 25 procent.
  • En återinförd och högre fastighetsskatt
  • En internationellt konkurrenskraftig bolagsskatt.

– Det rör sig egentligen inte om några nya förslag som är speciellt anpassade för att möta pandemin, utan mer om hur vi långsiktigt får ett bättre skattesystem, säger Åsa Hansson. Något som nog blir ännu mer nödvändigt efter pandemin eftersom många länder säkert kommer att använda sina skattesystem för att bli mer konkurrenskraftiga och locka till sig företag och investeringar.

Åsa Hansons kapitel i Omstartskommissionens rapport berör inte direkt den kommunala beskattningen.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och ledamot i finanspolitiska rådet. Hon är även affilierad till IFN, Institutet för Näringslivsforskning

– Nej, mitt utrymme var ganska begränsat. Men generellt tycker jag att vi har ett för decentraliserat skattesystem där för mycket ligger på kommunerna. Och att det är ett stort problem att utjämningssystemet inte fungerar. På sikt skulle jag hellre se färre och större kommuner, och kanske också färre regioner, och att en stor del av den kommunala inkomstskatten istället blir en statlig inkomstskatt. Idag står många kommuner med en omöjlig ekvation där deras skattebas succesivt urholkas när allt fler bidragstagare flyttar in samtidigt som de med jobb flyttar ut.

Förslagen om höjd fastighetsskatt och höjd moms på till exempel mat lär kanske inte bli så populära?

– Nej, många är upprörda över tanken på en höjd fastighetsskatt. Och fastighetsvärdena hade självklart påverkats. Men frågan är om det är rimligt att betala drygt 60 procent skatt på det man tjänar genom att anstränga sig medan man kan tjäna stora pengar och betala väldigt lite skatt på sådant som inte kommer av ansträngning utan beror på tur, som turen att köpa fastigheter på rätt ställe. Sedan menar jag att dagens system är orättvist och att de som bor på landsbygden egentligen subventionerar de som bor i storstäderna. Problemet med att höjd fastighetsskatt leder till likviditetsproblem går att lösa på olika sätt och eftersom andra länder lyckas med detta kan vi nog också lösa det i Sverige.

– När det gäller momsen vore det både mer effektivt och billigare med direkt stöd till låginkomsttagare än att ha lägre moms på till exempel livsmedel. Differentierad moms är ett dyrt och ineffektivt fördelningsinstrument.

Åsa Hansson påpekar också att de skatter som höjs kompenseras av en lägre skatt på arbete och att förslagen är tänkta att införas succesivt över en rad år.

– Vad är egentligen alternativet? Att avskaffa skatten på fastigheter och höja skatten på arbete och företagande? Då skulle vi tappa konkurrenskraft, förlora jobb och potentiella skatteintäkter som vi kan använda till sådant som skola, vård och omsorg. Då är det bättre att börja från början och skapa ett bra skattesystem som medverkar till mindre utanförskap och att fler kommer i arbete. Och om skattebasen växer behöver vi inte höja den totala skatten utan kan kanske i stället sänka den. Samtidigt som vi totalt får in större skatteintäkter och en större kaka att fördela.

  • Ladda ned Omstartskommissionens slutrapport (Stockholms Handelskammare)