Att elever ges möjlighet att fritt kunna välja gymnasieskola är positivt, men regelverket har inte anpassats till att skolorna numera verkar på en marknad och prissättningen, med en skolpeng som kan variera kraftigt, fungerar dåligt och måste förändras. Det är några av slutsatserna i en ny doktorsavhandling i företagsekonomi som läggs fram vid Ekonomihögskolan i Lund den 20 maj.
– Min avhandling handlar om reglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion efter friskolereformen i början av nittiotalet, säger Sten-Bertil Olsson, som har en lång och gedigen erfarenhet från skolvärlden. Senast som skoldirektör i Lunds kommun och tidigare bland annat under olika perioder som rektor för Katedralskolan och Spyken i Lund.
För att beskriva gymnasiemarknadens funktion skapas i avhandlingen en analysmodell med fyra olika marknadskrafter – politisk styrning, produktmix, konkurrensfördelar och målkostnader.
Empiriskt bygger avhandlingen på fallstudier av Malmös regionala skolmarknad och Lund regionala skolmarknad (Skolverket har delat in Sverige i 20 regionala skolmarknader och 94 lokala skolmarknader). Speciellt studeras elevernas pendling över kommungränserna. Fokus ligger på utbudssidan – företagsnivån– med offentliga och fristående gymnasier, men även på kommunerna, som har det formella genomförandeansvaret. Sten-Bertil Olsson har genomfört ett stort antal intervjuer med chefer för gymnasieskolor, lärarfackliga kommunombud och politiker.
– Jag har skapat några nya kvalitetsbegrepp för gymnasieskolorna som numera vekar på en marknad, nämligen ortskvalitet, huvudmannakvalitet och skolkvalitet. Jag har också tagit fram en modell för beräkning av gymnasieskolans marknadseffektivitet.
Av de studerade kommunerna sticker Lund ut med en betydligt större inpendling av elever än de andra kommunerna. Eslöv har tappat närmare hälften av sina elever till Lund och även elever från Höör och Hörby väljer numera i stor utsträckning Lund i stället för Eslöv. Med den stora inpendlingen kan Lunds kommunala gymnasieskolor fylla eller till och med överfylla de utbjudna platserna med låga genomsnittskostnader per elev som följd. Eftersom den egna genomsnittskostnaden styr storleken på skolpengen blir även denna låg. De elever som är folkbokförda i Lund är därför inte lönsamma för friskolorna i Lund, eftersom Lunds fristående gymnasieskolor har högre genomsnittskostnader per elev än Lunds kommunala gymnasieskolor. Detta måste friskolorna kompensera med hjälp av en högre skolpengen för de elever som kommer utifrån.
I Malmö är det tvärtom mot förhållandena i Lund, de i Malmö folkbokförda eleverna är lönsamma eller mycket lönsamma för de i staden befintliga fristående gymnasieskolorna. Den kommunala genomsnittskostnaden per elev är där väsentligt högre än motsvarande kostnader i de fristående gymnasieskolorna.
Sten-Bertil Olsson, författare till avhandlingen “Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion”.
– Det finns en stor dysfunktion i prissättningsmekanismen på gymnasiemarknaden, säger Sten-Bertil Olsson. Om den kommunala gymnasieskolan går knackigt och tappar elever innebär det att den får en högre styckkostnad per elev. Och det är denna kostnad som sedan ligger till grund för den skolpeng som friskolorna får för elever som är folkbokförda i den kommunen.
Att det är de olika hemkommunerna som sätter priset betyder å andra sidan att en friskola i princip kan ha 30 elever i en och samma undervisningsgrupp som alla för med sig har olika skolpeng. Alla eleverna i gruppen ska erbjudas samma undervisning men för med sig väldigt olika betalning för den tjänsten.
– Beslutsfattarna ha inte riktigt följt med och insett vad det betyder att gymnasieskolorna verkar på en marknad. Jag menar att det inte är vinsdebatten som är mest relevant, utan att det är ett annat prissättningssystem som måste diskuteras och realiseras. Så länge man vill ha kvar valfriheten, och det vill nog de flesta, är det viktigt att ha en prissättning som innebär så lika villkor för de kommunala och fristående skolorna som möjligt. Det är nog en vanlig uppfattning hos allmänheten att skolpengen är enhetlig, men så är det alltså inte.
Nytt i Sten-Bertil Olssons avhandling är också att han, med hjälp av statistik från SCB, studerar kostnader på skolnivå.
– Kostnaderna är naturligtvis lika viktiga för lönsamheten som intäkterna. Men såvitt jag vet har den verkliga skolkostnaden på skolnivå inte redovisats tidigare, det har endast skett på aggregerad nivå säger Sten-Bertil Olsson.
Den som är intresserad av avhandlingen “Marknadsreglering och dess effekter på regionala och lokala gymnasiemarknaders funktion”, kan kontakta KEFU.
