Professioner som förlorar sin professionalitet

När professioner i allt större utsträckning styrs via dokument blir deras jobb inte bara tråkigare. Risken är också stor att deras förmåga att kontinuerligt lära sig mer undergrävs och att de på sikt förlorar professionell kompetens. På så sätt förändras också själva innebörden i begreppet profession. Det menar professor Karin Jonnergård, en av Sveriges ledande professionsforskare.

Karin Jonnergård, i grunden bolagsstyrelseforskare, är idag tillbaka på Ekonomihögskolan i Lund som professor i Företagsekonomi efter att länge ha varit verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö. En period var hon dessutom professor vid båda universiteten. Hon har också varit en av initiativtagarna till ett nationellt nätverk för professionsforskning som hon ledde under flera år.

– Jag kom efterhand att bli allt mer intresserad av professionsteori och av att jämföra olika professioner, säger Karin Jonnergård. Här handlade mitt första forskningsprojekt, som jag genomförde tillsammans med Gudbjörg Erlingsdottir, om införandet av kvalitetssäkring för revisorer och läkare och de olika förändringsprocesser detta gav upphov till.

Ett annat uppmärksammat projekt handlade om dokumentsyrning av professioner. Ett flerdisciplinärt projekt som byggde på intervjuer med revisorer, lärare och socionomer om hur deras kunskaper och professionella kompetens påverkades när de på olika sätt började styras med dokument. Här studerades hur det gick när revisorer började arbeta efter internationella standarder, socionomer med dataprogram som bas för sina barnutredningar och lärare med åtgärdsprogram och individuella studieplaner. Projektet presenteras i boken Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn, som Karin Jonnergård skrivit tillsammans med statsvetaren Lena Aggevall och pedagogikforskaren Joakim Krantz.

I boken analyseras professionernas erfarenheter utifrån en modell författarna kallar kunskapstriaden med tre aspekter: Engagemang, ansvar och bedömning av handlingar samt kännarskap.

– För att behålla och utveckla din kunskap måste du ha ett känslomässigt engagemang i ditt arbete. Det krävs för att du ska kunna bedöma och ta ansvar för ditt arbete. Det i sin tur kräver att du har utvecklat ett kännarskap, en förmåga att se urskilja saker kopplat till dina arbetsuppgifter. Allt detta tar tid att utveckla. Kännarskap kan till exempel handla om att jag träffar studenter i en föreläsningssal och snabbt läser av vem som är informell ledare och vilka som har svårt respektive lätt för att ta till sig det jag lär ut. Eller socionomen som läser av hur familjemönster ser ut. Eller läkaren som snabbt känner igen en övergripande problembild hos en patient.

Den traditionella bilden av professionerna har varit att de själva haft makten över sin arbetsprocess, kunnat göra egna bedömningar baserade på utbildning och erfarenhet, och att kvaliteten på arbetet bedöms av personer inom den egna professionen. Men när det blir allt viktigare att följa manualer och standarder förändras denna bild.

– För en profession är det absolut nödvändigt att upprätthålla intresset för ett kontinuerligt lärande. Och och för att lära sig något måste man vara engagerad. Men det vi såg här var att när manualer och standarder infördes upplevde folk att de blev distanserade från kärnverksamheten och att deras jobb blev tråkigt. Dessutom fick man annan bild av sitt ansvar. Där de professionella tidigare varit ansvariga för hur verksamheten utförts upplevde man nu att man mer att ansvaret sträckte sig till att  dokumentera verksamheten, snarare än att göra ett bra jobb.

När man börjar bedöma sig själv mer efter hur bra man har varit på att uppfylla standarder och fylla i formulär får det effekter på hur man uppehåller sin kunskapsbas, menar Karin Jonnergård.

– Det slutar med att det professionella lärandet avtar och man i stället börjar lära sig andra saker. Och då utvecklas professionerna till något annat än det vi traditionellt förknippar med begreppet, riktig vad vet vi ännu inte.

– Vanligtvis tittar vi företagsekonomer mer på sådant som hur ledningen förmedlar målsättningar och hur kontrollen funderar i organisationen, men mera sällan på vad som händer med människorna. Men i det här projektet har vi tittat på vad som faktiskt händer med dessa människor när de blir kontrollerade. Det vi ser är att de förlorar en del av sin professionalitet och det tycker jag är ganska allvarligt, säger Karin Jonnergård.