Skolor i bolagsform ifrågasattes på KEFU-dagen

Anne-Marie Pålsson samtalar med Jenny Madestam

Aktiebolag är inte en lämplig associationsform för skolverksamhet. Det hävdade Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tidigare moderat riksdagsledamot, mångårigt styrelseproffs, och en av talarna vid årets mycket välbesökta KEFU-dag.

När friskolorna infördes i Sverige 1992 var förhoppningen att vitalisera utbildningen och att den svenska skolan skulle bli en av de bästa i världen. Men har det blivit så?

Anne-Marie Pålsson konstaterade att Sverige har klarat sig ganska dåligt i PISA-studierna, där femtonåriga elevers förmågor undersöks inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Samtidigt har de svenska eleverna stadigt fått högre betyg.

Kan en del av förklaringen vara att Sverige organiserar skolan på ett i världen unikt sätt genom att tillåta aktiebolag att bedriva skolverksamhet? Anne-Marie Pålsson menade att det från början har varit ett komplett feltänk att låta vinstmaximerande bolag driva skolor med en ersättning, skolpengen, som är densamma för alla elever. Enligt aktiebolagslagen har ledningen för ett aktiebolag som enda mål att leverera vinst till sina ägare.

– Och hur kombineras en associationsform som har vinst som enda drivkraft med en offentlig verksamhet som bygger på att tilldelning av resurser skall ske efter behov, inte utifrån plånboken eller andra omständigheter.

Anne-Marie Pålsson menade att det är helt naturligt att ett aktiebolag strävar efter att ha lönsamma kunder. Och lönsamma kunder betyder i detta sammanhang elever som klarar sig bra genom skolan med så lite insatser som möjligt. Därför försöker man att etablera sig i områden där man kan förvänta sig att det inte finns så många svaga elever. Och om kontrollen ändå är svag finns dessutom en frestelse att ge högre betyg till eleverna än de egentligen skulle ha.

Det är självklart så att konkurrens vitaliserar och att det ska finnas skolor med olika pedagogiska metoder, menade Anne-Marie Pålsson. Hon uppmanade också beslutsfattare att titta på hur man har organiserat skolan i andra EU-länder som lyckats bra med ett system med privata skolor som drivs utan vinstsyfte.

Bland övriga talare under dagen fanns historikern Gunnar Wetterberg, som talade om den offentliga sektorns utmaningar med skenande kostnader för en åldrande befolkning. Jenny Madestam, forskare vid Södertörns högskola tog upp vilka krav som ställ för att kunna bli en partiledare och Johan Wäström från Linköpings universitet berättade om sina studier av kommuner med minoritetsstyre. Anders Forsell från Uppsala universitet talade om problemen med att administrativt arbete tenderar att ta allt mer tid från professionerna. Och slutligen berättade politikerna Cecilia Lind från Eslöv och Ulf Bingsgård från Trelleborg om hur det är att leda kommuner tillsammans med sina politiska motståndare. Moderator var Håkan Magnusson.