Nationalekonomen och välfärdforskaren Andreas Bergh höll i december ett KEFU-seminarium på temat välfärdsstat, tillit och migration. Här framkom bland annat att det mesta tyder på att det ät tilliten som är viktig för välfärdssamhället framväxt – inte tvärtom. Men det gäller att vårda rättsstaten och bekämpa korruption annars riskerar de ungas tillit att skada, något som senare kan bli svårt att reparera.
Den sociala tilliten mäts oftast med frågan ”anser du att det går att lita på människor i allmänhet?”. I Sverige och övriga nordiska länder ligger tilliten bland de högsta i världen och tilliten ser också ut att ligga tämligen stabil i de flesta länder under senare år. USA sticker dock ut som ett land där tilliten minskat ganska kraftigt sedan 70-talet, men varför det är så finns det ännu inga entydiga svar på.
Anderas Bergh konstaterade att det finns flera fördelar med att lita på andra människor. Hög tillit främjar ekonomisk utveckling genom sänkta transaktionskostnader och ökad produktivitet. När vi litar på varandra är det lättare att ingå avtal och man behöver inte vara så orolig för avtalet bryts. De som litar på andra verkar också må bättre och vara mer nöjda med livet. Personer som å andra sidan inte litar på andra blir visserligen sällan lurade, men de går också miste om en rad vinster som det kunnat få genom att samarbeta med andra.
– En annan fördel med att de flesta litar på varandra är att en borttappad plånbok oftast hamnar i rätta händer igen. Jag har själv tappat min plånbok flera gånger och mina vänner har varit förvånade över att jag varit så obekymrad, men jag har alltid fått den tillbaka, sade Anderas Bergh.
Hur ser det då ut med orsakssambandet mellan välfärdsstat och tillit? Bland politiker hävdas det ofta att det är välfärdsstaten som skapar tillit, men Andreas Bergh menar att det snarare förhåller sig tvärtom. Här refererar han bland annat till en undersökning av hur tilliten ser ut i Minnesota, en delstat i USA dit många svenskar emigrerade lång innan Sverige hade något som liknade en välfärdsstat. Men Sverige var ändå en rättsstat med väl funderande institutioner och låg korruption. Det visar sig att tilliten bland svenskättlingarna är högre än bland andra amerikaner, vilket tyder på att de svenskar som emigrerade tog med sig en hög tillit och att denna förts vidare till senare generationer.
Vad händer med tilliten när personer flyttar från ett land med låg tillit till ett land med hög tillit? Anderas Berg visade några resultat från en undersökning av tilliten hos invandare i Danmark. Här visar det sig att tilliten är högre än den är i invandrarnas hemländer. Bland turkar i Danmark är den till exempel 31 procent mot 16 procent från turkar i Turkiet. Danskarnas egen tillit ligger dock betydligt högre med 68 procent.
Enligt Andras Bergh finns det också anledning att ifrågasätta om etnisk segregering behöver vara dåligt med tanke på att at tilliten är högre i exempelvis Chinatown i New York och i andra liknande etniskt homogena stadsdelar.
Andreas Berg har även medverkat i en studie av vad som händer med tilliten hos de svenskar som flyttar till andra länder. Det visars sig att utlandssvenskar har ännu högre tillit än svenskar i allmänhet, även efter många år i det nya landet. Undantaget är unga under 30 som flyttat till länder med utpräglat låg tillit, hög korruption eller dåligt rättsväsende.
Det finns anledning att fundera över hur Sverige tar emot invandrare och hur etableringsprocessen fungerar, menar han. Befinner man sig i en utlämnad situation som man upplever som rättsosäker kan tilliten riskera ta skada, vilket kan vara svårt att reparera längre fram
