FORTE  – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har nyligen beviljat Professor Anders Anell och hans forskarkollegor nära fem miljoner kronor för ett flerårigt forskningsprojekt – Verksamhetsuppföljning för lärande och kvalitetsförbättring  i primärvården.

– Att vi nu har fått medel för detta projekt kan direkt spåras till tidigare projekt om primärvård som KEFU har stöttat, säger Anders Anell. Det är ytterligare ett exempel på att tidig finansiering från KEFU av projekt på idéstadiet på lite sikt har lett till större forskningsanslag.

I projektet medverkar, förutom Anders Anell,  Eva Arvidsson, specialist i allmänmedicin och forskningshandledare i Jönköpings län tillsammans med nationalekonomerna Lina Maria Ellegård och Margareta Dackehag, samt  företagsekonomen Anna Häger Glenngård från Ekonomihögskolan i Lund.

En viktig bakgrund till denna utlysning från FORTE var att man vill hitta nya styrformer för vården som bygger mer på tillit än på kontroll.

– Traditionellt har uppföljning ur ett övergripande förvaltnings- och organisationsperspektiv till stor del handlat om kontroll i olika former, säger Anders Anell. Man har till exempel haft förhoppningen att sådant som pay-for-performance och värdebaserad vård, där kvalitetsindikatorer kopplas till ekonomiska incitament, ska leda till förbättrad kvalitet i vården. Men de flesta studier som gjorts visar att effekterna på vårdkvaliteten är ganska begränsade.

Från professionernas sida uttrycks dessutom ofta att man lägger för mycket tid på administration och förlorar en del av sin autonomi när man tvingas agera på ett visst sätt för att få sin ersättning. Många tycker också att de kontrollerande systemen motverkar den professionsinterna användningen av kvalitetsindikatorer som handlar om förbättringsarbete, forskning och lärande.

Det nya forskningsprojektet handlar just om hur man i stället kan främja uppföljning som upplevs som mer meningsfull och bättre bidrar till att utveckla verksamheten.

Viktigt för projektet är också att det finns ett nytt nationellt initiativ, Primärvårds–Kvalitet, som ska ge vårdcentralerna stöd för att följa upp och förbättra sitt arbete. Här har man identifierat 150 kvalitetsindikatorer av relevans för primärvård och det finns också tekniska lösningar för har man automatiskt ska kunna plocka fram relevant information från journalerna så att de som arbetar i vården ska slippa använda olika system. Och så att man lätt kan jämföra sig med andra vårdcentraler och använda indikatorerna för att förbättra verksamheten

– Man har bra tekniska lösningar och man har indikatorerna, men det gäller också att få till en användning av dessa som syftar till lärande och att initiera lokala förbättringsarbeten, och det är det vi ska fokusera på i det här projektet.

Projektet, som kommer att löpa över tre till fyra år kommer att bestå av olika delar.

Anders Anell

– En del handlar om hur De som arbetar med PrimärVårdskvalitet använder data, vilka faktorer som främjar och hindrar lärande, vilken betydelse det eventuellt har vilken verksamhetschef man har och inte minst vilken betydelse användningen av data harpå hur man agerar på landstingsnivå.

En annan del av projektet handlar om återkoppling.

– Tidigare studier visar att det oftast är en kombination av olika typer av återkoppling som ger bäst effekt, där man också samtalar med någon man har förtroende för om exempelvis hur man kan arbeta framöver. Det är viktigt att på olika sätt uppmuntra, stödja och utmana verksamheterna att faktiskt använda tillgängliga data så att det inte bara blir en möjlighet som kanske inte utnyttjas.

Här är det intressant att landstingen väljer lite olika utformningar av hur återkopplingen går till, speciellt när det gäller den muntliga återkopplingen. I vilken utsträckning styrningen är kontrollerande eller möjliggörande varierar också.

– Eftersom det finns en viss variation mellan landstingen har vi också en möjlighet att jämföra hur de arbetar och se om det har någon betydelse för den kvalitet som uppnås.

Det visar sig att det även är viktig i vilken form man presenterar data grafiskt för återkopplingen och för vilka beslut som fattas.

– I våra tidigare studier av Regionalt Cancercentrum Syd var det slående att man som beslutsfattare är mer eller mindre benägen att intervenera beroende på vilken graf man använder. Här tänker vi oss också att göra studier för kundersöka hur man visualiserar på bästa sätt så att det underlättar fattandet av kloka beslut.

Inom projektet kommer man dessutom att studera patientrapporterade indikatorer, kopplade till patienternas upplevelser, vilka egenskaper de har och hur landstingen bättre kan ta till sig dessa än de gör idag.

– Sammanfattningsvis är förhoppningen att vi ska kunna hitta nya former för uppföljning som bidrar till lärande och kvalitetsarbete. En uppföljning som är meningsfull i professionens ögon, snarare än att upplevas som kontroll, hinder och en administrativ belastning, säger Anders Anell.