Välfärdsforskaren Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tror i motsats till George Lakey inte att det är någon bra idé för USA att försöka kopiera den nordiska modellen.

– När man jämför utfall som BNP per capita, inkomstfördelning, spädbarnsdödlighet och så vidare klarar sig de nordiska länderna väldigt bra i internationella jämförelser. Frågan är vad det beror på. Graden av tillit till medmänniskor och samhällsinstitutioner betyder mycket. Och många vill hävda att den höga tilliten i Sverige är orsakad av välfärdsstaten och arbetarrörelsen. Men sannolikt är det tvärtom så att det är den höga tilliten som gjort att välfärdsstaten kunnat utvecklas.

Andreas Bergh

– Dessutom var ju också en välfungerande kapitalism och marknadsekonomi viktiga förutsättningar för att de nordiska länderna kunde bli så rika som de blev. Särskilt tydlig är det i Sveriges fall. Sverige var fram till slutet av 1800-talet ett av de fattigaste länderna i Europa. Sedan kom frihandelsreformer, reformer av rättsväsendet och så småningom aktiebolagslagstiftning, fackföreningar, industriavtal och så vidare. Sverige hade 1970 utvecklats till det fjärde rikaste landet i världen. I grunden hade det skett på samma sätt på vilket andra länder kunnat bli rika, nämligen genom välfungerande kapitalistiska institutioner, låg korruption, privat äganderätt och frihandel. På detta lades sedan sådant som fri utbildning och rätten att bilda fackföreningar som är med att förklara varför välståndet blev ganska väl fördelat i Sverige.

Kan då USA lära något av de nordiska länderna som har fri högskoleutbildning och allt det som hör till de nordiska välfärdsstaterna?

– Förhållandena är väldigt olika. USA har betydligt lägre tillit än de nordiska länderna och den offentliga sektorn i USA är också betydligt mindre effektiv. När amerikaner hör om Sverige och våra höga skatter kopplat till hög välfärd är det många som är mycket skeptiska till att det kan fungera eftersom de tänker på den ineffektiva amerikanska förvaltningen.

– Det är ingen tvekan om att USA till exempel behöver reformera sitt sjukvårdssystem, men de ska varken kopiera Sverige eller Frankrike, som annars anses ha Europas bäst fungerande sjukvård, utan måste hitta en egen modell. Varje land har institutioner som har utvecklats utifrån landets egna förutsättningar och måste bygga vidare på dessa.

­

– Dessutom är vi väldigt bra på att i efterhand skriva om historien till vår fördel. Många pekar till exempel på den svenska jämställdheten, där män och kvinnor arbetar lika mycket, som ett föredöme. Men varför blev det så? Jo, under efterkrigstiden hade Sverige en god ekonomisk utveckling och vi var i behov av arbetskraft. Det löstes till viss del med arbetskraftsinvandring från Ungern och andra länder, men det var också då man började bygga ut barnomsorgen eftersom kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden. Från början var det alltså rent ekonomiska drivkrafter bakom utbyggnaden av barnomsorgen och inget jämlikhetstänk. Men värderingarna har efterhand anpassats till den önskade historieskrivningen.

Läs mer om den svenska modellen i Andreas Berghs artikel The Swedish Economy: Triumph of Social Democracy – or Serendipity? i Milken Institute Review.

Andreas Bergh skriver om tillit i artikeln Stora förändringar har inte rubbat tilliten i Dagens Samhälle