I debatten om friskolor talas ofta om problem med vinstdrivande skolor som bedrivs i aktiebolagsform. Men 40 procent av friskolorna är icke-vinstdrivande. I ett nytt KEFU-projekt studeras de olika associationsformer som används för att driva skolor och vad som händer när de ska samspela med skolornas syfte.
– Vi ser ett behov av nyanserad och fördjupad kunskap om vad associationsrätten betyder för friskolorna i deras dagliga verksamhet, säger Olof Hallonsten, docent i sociologi och lektor vid företagsekonomiska institutionen på Ekonomihögskolan i Lund. Han driver projektet tillsammans med Ellika Sevelin, lektor i allmän rättslära vid juridiska fakulteten på Lunds universitet.
Friskolor kan enligt de båda forskarna karakteriseras som hybridorganisationer som förenar olika mål, normsystem och formella regelverk. För skolorna finns ett juridiskt ramverk som såväl innefattar skollagen och läroplanen som associationsrätten.
– Vi vill titta på vad syftena är med associationsformerna och hur väl de stämmer överens med syftena i skolan. Är de i harmoni med varandra eller uppstår det konflikter mellan syftena? Vi misstänker att de inte är helt i harmoni, säger Ellika Sevelin.
I Sverige kan friskolor drivas i associationsformerna aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, stiftelser,] föreningar och trossamfund. Men förutom aktiebolag är det till helt övervägande del ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser som bedriver skolor. Den enda associationsform som inte har en särskild lagstiftning är ideella föreningar.
– Ibland är vi lite förvånade över hur dålig kunskap många har om associationsrätten och exempelvis inte känner till att kooperativ inte är en associationsform enligt svensk lag, säger Olof Hallonsten. Sedan menar många debattörer att aktiebolagsformen inte hör hemma i skolor, men vi menar att man troligen skulle kunna argumentera på samma sätt, om än lite svagare, mot ekonomiska föreningar.
Stiftelser och ideella föreningar tycks inte heller vara riktigt lämpliga för att bedriva skolor.
– Stiftelser är lite knepiga, säger Ellika Severin. De är skapade för att vara väldigt konserverande i sin funktion, så att när det sker förändringar i samhället kan det vara svårt att förändra stiftelsen så att den följer med i utvecklingen. Dessutom kräver den väldigt mycket kapital. Och med ideella föreningar har vi problemet att de till stor del är oreglerade eftersom det inte finns någon lagstiftning.
– Så som det associationsrättsliga läget ser ut idag är det inte så konstigt att det finns så många aktiebolag som bedriver skolor, säger Olof Hallonsten.
Friskolereformen och andra reformer med fristående aktörer inom välfärdssektorn kom i början av 90-talet, men det har inte skett någon motsvarande reform när det gäller associationsformer.
– Man hade samtidigt med friskolereformen kunnat uppfinna en associationsform som var anpassad för skolor, men det gick nog lite för fort för att man skulle tänka i de banorna. I andra länder har man gjort det och i USA finns en rik flora av associationsformer som är anpassade för olika ändamål, säger Olof Hallonsten.
KEFU-projektet är en förstudie som kommer att resultera i en forskningsansökan till Forte för en större kvalitativ studie inriktad på att undersöka hur associationsformer i praktiken fungerar i hybridorganisationer.
– Det vi ska göra nu är att utveckla ett teoretiskt ramverk, rättsvetenskapligt och organisationsteoretiskt, för att sedan kunna titta empiriskt på hur de olika syftena samspelar i skolorna, säger Ellika Sevelin.
Projektet kommer att genomföras under våren 2022 och avrapporteras både i en KEFU-rapport och på ett KEFU-seminarium.
