KEFU har genomfört två studier för att försöka identifiera effekter av samverkan genom mobilt vårdteam i omhändertagandet av äldre personer i ordinärt boende med återkommande vårdbehov. Resultaten, som är publicerade i en KEFU-rapport, presenterades också på ett filmat KEFU-seminarium.
Studierna har genomförts av ek dr Mattias Haraldsson och docent Anna Häger Glenngård, båda från Ekonomihögskolan i Lund och KEFU. Vid seminariet presenterade dessutom hälso-och sjukvårdskoordinator Evelina Harvey Nilsson erfarenheterna av att implementera vårdformen i Malmö stad.
I Skåne initierades arbetet med ett hälso- och sjukvårdsavtal mellan de skånska kommunerna och regionen år 2013. Detta arbete ledde 2016 fram till ett färdigt samverkansavtal, HS-avtalet. Ett av syftena var att etablera vårdformen mobilt vårdteam som riktar sig till äldre personer med återkommande vårdbehov. Denna vårdform innebär att man arbetar teambaserat med medarbetare från region och kommun för att kunna utföra vård kontinuerligt i den enskildes boendemiljö. Liknande initiativ har också provats i andra regioner, men hittills har forskningen om vårdformen varit begränsad.
Vårdformen mobilt vårdteam riktar sig såväl till personer som bor i kommunernas särskilda boenden, ordinärt boende eller som tillfälligt vistas på korttidsplatser. I de studier som gjorts i Malmö stad och Helsingborgs stad har man dock koncentrerat sig på personer som bor i ordinärt boende då det är där effekterna förväntas vara störst. Studierna har varit inriktade på skillnader i resursåtgång, i form av tid och insatser, på kommunal och regional nivå mellan personer i ordinärt boende som är inskrivna respektive inte inskrivna i vårdformen.
Av studien framkommer att den övervägande delen av medarbetarna uppfattar reformen positivt. Att bedöma isolerade effekter av reformen har dock försvårats, såväl på grund av pandemin och att av att lagen om samverkan vid utskrivning infördes 2018. Dessutom saknades data om resursförbrukning på individnivå i kommunerna, vilket medförde att forskningsprojektet också innefattade tidmätningar under en period för att få fram användbara data.
Från Malmöstudien tyder resultaten på att inskrivning i vårdformen har inneburit att mer tid lagts på kommunal vård i hemmet. Denna grupp har också fått fler hembesök av primärvårdsläkare. Det visar sig också att inskrivningstiden hade betydelse för resursåtgången så att man efter 12 månader hade färre insatser och dagar på sjukhus och betydligt färre återbesök.
Resultaten från Helsingborg är mer otydliga. Även här ses en högre kommunal resursinsats i form av nedlagd tid. Men det ses ingen skillnad mellan inskrivna och icke inskrivna när det gäller läkarbesök i hemmet eller resursinsats i sjukhusvård. Och eftersom det är så få personer som är inskrivna i ordinärt boende har det inte varit möjligt att bedöma effekter av inskrivningstiden.
Av rapporten framkommer också att det behövs mer forskning på området och mer utvecklade metoder för att kunna göra jämförelser. Detta för att bättre kunna ge svar på vilka effekterna blivit av de mobila vårdteamens införande, både när det gäller vårdens kvalitet och resursförbrukningen.
Rapporten Effekter av mobilt vårdteam i ordinärt boende – resultat från två skånska kommuner, KEFU:s skriftserie 2022:4 kan laddas ned från KEFU: s hemsida
