Caroline Wigren-Kristofersson docent vid företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan i Lund arbetar sedan oktober förra året som “flexit -forskare” på stadsledningsförvaltningen i Helsingborgs stad. Flexit-programmet är ett pilotprogram som drivs av Riksbankens Jubileumsfond och som syftar till att söka flexibla lösaningar för att kunna sprida forskning utanför akademin och även få ut forskare på företag och organisationer utanför lärosätena.

Din forskning är inriktad på entreprenörskap och innovation i den offentliga sektorn. Kan du lite kort berätta vilka frågor som intresserar dig mest och varför?

Innovation som begrepp och fenomen är relativt nytt i offentlig sektor. Tillsammans med Göteborgs stad, Mälardalsrådet och Vinnova genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en innovationsbarometer 2018. Syftet är att regelbundet undersöka och mäta innovationsförmågan i offentlig sektor i Sverige och få en helhetsbild av innovationsutvecklingen i landet.

Att en nationell aktör som SKL aktivt arbetar med innovation kan tolkas som ett tecken på att innovation, som begrepp och fenomen, har flyttat in i offentlig sektor. Jag tycker det är intressant att förstå hur en offentlig aktör som en kommun arbetar med innovation – och vad som är innovation i deras kontext.

Vad går ditt forskningsprojekt i Helsingborg ut på? Har du även arbetsuppgifter utanför forskningen?

25 % av tiden är kortare projekt som bestäms tillsammans med kommunen. Under hösten arbetade jag med Idéslussen i Helsingborgs stad, och just nu fokuserar jag lite extra på att förstå hur kommunen har och kan samarbeta med externa aktörer som t ex företag för utveckling och innovation.

Hur kom det sig att du sökte dig till detta projekt?

Jag har alltid varit intresserad av att förstå entreprenörskap och innovation i olika kontexter och tycker den offentliga sektorn och kommuner är spännande. Jag ser även att de har en väldigt viktig roll som offentlig aktör att arbeta med och för innovation. Då tänker jag särskilt på de större utmaningar som vi har t ex klimatfrågan. Sen gjorde jag en etnografisk studie som doktorand och tycker det är fantastiskt att än en gång få göra en studie från insidan av en organisation. Avhandlingen handlade om Gnosjöandan.

Nu har du snart jobbat ett halvår i Helsingborgsstad stad – hur har det varit jämfört med tjänsten på Ekonomihögskolan?

Väldigt annorlunda på många sätt. Att under en längre tid få tillhöra en annan organisation gör det möjligt att se den egna hemmaorganisationens styrkor och svagheter. Det är intressant och del av min etnografiska resa.

Något som förvånat dig?

Som nyfiken forskare förvånas jag ganska mycket – men det är meningen. Efterhand övergår förvåningen i förståelse.

Tror du att du kan tänka dig att göra något liknande i framtiden?

Om jag skulle få möjligheten skulle jag absolut göra det men jag tror att detta är ett väldigt unikt tillfälle som jag är väldigt tacksam att jag fått.