Nationalekonomen Lina Maria Ellegård och företagsekonomen Anna Häger Glenngård undersöker i en ny KEFU-rapport vad som har hänt efter att Region Skåne 2012 bytte tillbaka till fast ersättning inom sjukhusvården. Det framkommer bland annat att det svårt att isolera effekterna av att byta ersättningsmodell från en rad andra påverkansfaktorer.
– Det var i samband med att vi bidrogmed ett kapitel i Tillitsdelegationens forskningsantologi som vi tycket att detta kunde vara ett bra exempel på de senare årens strävan att gå från en detaljerad styrning till en mer tillitsbaserad, säger Lina Maria Ellegård. Region Skåne gick under perioden 2005 till 2012 från att ha fast anslagsfinansiering till en DRG-baserad rörlig ersättningsmodell och sedan tillbaka till anslagsfinansiering. Vi tittar i denna KEFU-studie på hur återgången till fast anslagsfinansiering har påverkat den dagliga verksamheten och styrningen mellan uppdragsgivare och vårdgivare.
Studien bygger bland annat på ett antal intervjuer med personer på olika nivåer i Region Skåne – de som arbetat med reformen och de chefer som påverkats av den. En enkät har också skickats ut till alla verksamhets-, områdes- och enhetschefer inom sjukhusvården i Region Skåne där de tillfrågas om hur de ser på reformen, om de har erfarenhet av båda ersättningsmodellerna och hur styrning av medarbetarna påverkades. Dessutom har författarna tittat på registerdata om produktion av vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle i Skåne och resten av landet, kostnader och så vidare.
– Utifrån vårt källmaterial kan vi inte se att återgången till en fast ersättningsmodell har haft någon större påverkan på produktion och produktivitet. SUS sticker ut något eftersom det är det enda av sjukhusen där produktionen sjunkit men det beror sannolikt på andra orsaker. Det visar sig att det inte är så enkelt att avgöra vilken påverkan ersättningsmodellen har haft eftersom det också sett hel del andra förändringar som skett de senaste åren. Våra resultat tyder också på att effekterna av att återinföra en fast ersättningsmodell upplevs som ganska små i den dagliga verksamheten, men att det haft en viss påverkan på hur man ser på ledning och styrning på olika nivåer.
Av studien framgår också att många chefer inte upplever att de har större handlingsfrihet, eller att de ändrat sin styrning och uppföljning efter återinförandet av en fast ersättningsmodell.
Det finns flera tänkbara förklaringar till det. En är att även om ersättningsmodellen har ändrats bygger stora delar av övrig styrning och uppföljning fortfarande på samma tankesätt som tidigare. Många chefer försöker också dämpa effekten av nya styrsignaler för att ge medarbetarna lugn och ro i det dagliga arbetet med patienterna. Och under de första åren med den nya anslagsmodellen fanns den statligaKömiljarden, som låg utanför huvudmännens kontroll och som också byggde på prestationsbaserade ersättningar. Det hade kanske varit lättare att se och jämföra effekterna om Skånegått från en helt renodlad ersättningsmodell till annan renodlad modell.
Författarna menar dock att anslagsmodellen har möjliggjort en större variation i sjukhusförvaltningarnas strategier för styrning. Några förvaltningar har också satsat lite mer på att använda andra detaljerade styrverktyg, medan andra i sin styrning mer tagit fasta på tankarna i den nya ersättningsmodellen om att öka medarbetarnas handlingsfrihet.
– Jag tycker dessutom att det är intressant att vi har kunna se att det finns skillnader i mellan chefer på olika nivåer och i olika förvaltningar när det gäller vad de värdesätter i anslagsmodellerna. Vissa tycker att nackdelarna med rörlig ersättning överväger och att det är lättare att arbeta för kvalitet när ersättningen är fast, medan andra uppskattar möjligheten att kunna påverka genom att producera mer och därigenom också en få högre ersättning.
För att återgången till anslagsfinansiering potentiellt skulle kunna få ett större genomslag skulle, menar författarna, hela styrmodellen från början behöva anpassas så att alla delar pekar i samma riktning, och mer energi satsas på att sprida information om förändringen till alla i organisationen. De menar också att det är viktigt att göra trovärdigt att förändringen är permanent, annars kommer cheferna att avvakta med att göra förändringar i väntan på nya reformer.
– Det är också rent allmänt så att när ett tankesätt väl fått fäste tar det lång tid att ändra på det, säger Lina Maria Ellegård.
Rapporten Erfarenheter av förändrad ersättningsmodell i skånsk sjukhusvård– från prestation till anslag kan laddas ned från KEFUs hemsida.
