KEFU har kartlagt i vilken utsträckning kommuner och regioner beaktar koncernperspektivet i sin styrning mot god ekonomisk hushållning. Studien, författad av företagsekonomen Mattias Haraldsson med hjälp av två studenter, är utförd på uppdrag av regeringskansliet inom ramen för utredningen En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner (Dir.2020:88) där den finns med som en bilaga.
– Bland det vi ser är att koncerntänket definitivt håller på att sprida sig, även om det än så länge bra är en dryg femtedel av kommunerna som har ett sådant perspektiv när det gäller god ekonomisk hushållning, säger Mattias Haraldsson.
I kommunallagen står bland annat att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.
– Men här finns en otydlighet om hur den regeln ska tolkas i praktiken, säger Mattias Haraldsson. Skrivningen kan tolkas så att den gäller den kommunala koncernen i sin helhet. Men den skulle också kunna tolkas så att det är enskilda juridiska personer, som kommunala bolag, som ska uppnå en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning i exempelvis ett kommunalt bostadsbolag kan potentiellt stå i konflikt med hela den kommunala koncernen. Så här kan det uppstå målkonflikter.
Att bygga ett visst antal bostäder kan till exempel vara en utmaning för det kommunala bostadsbolagate, medan det för kommunen som helhet är viktigt att uppnå ett mål om försörjning av bostäder. Och ett syfte med koncernstyrning är att man både ska optimera hela organisationen genom att på olika sätt utnyttja samordningsfördelar och tvätta bort målkonflikter.
– När vi träffade utredarna påpekade vi vikten av detta och då tyckte de att det vore värdefull om vi kunde titta närmare på hur det ser ut idag i kommunerna när det gäller koncernperspektivet på god ekonomisk hushållning. Det var så KEFU fick uppdraget.
I kartläggningen gick Mattias Haraldsson, tillsammans med de två studenterna Eugen Dajakaj och Felix Eriksson, igenom budgetarna i svenska kommuner för 2021, riktlinjer för god ekonomisk hushållning plus ett antal ägardirektiv och årsredovisningar.
– Utifrån den här kartläggningen kunde vi konstatera att det är 26 procent av kommunerna som har fastställt något eller några finansiella mål för god ekonomisk hushållning utifrån ett koncernperspektiv. Inte riktigt lika många beaktade koncernen i sina riktlinjer. Bland de finansiella målen var det vanligt att soliditet och skuldsättning lyftes på koncernnivå i stället för på kommunnivå.
Det är färre kommuner som lyfter icke-finansiella mål för god ekonomisk hushållning på koncernnivå. Här är det omkring 17 procent av kommunerna som tar upp mål som trygghet, arbetsmarknad, miljö och integration.
– Rent allmänt kan man ändå se att utvecklingen går mot att fler och fler kommuner beaktar koncernperspektivet, säger Mattias Haraldsson. Och det kan finnas flera anledningar till. Dels inser allt fler att alla måste hjälpas åt för att kunna lösa de stora utmaningar vi har i framtiden, och då måste man ha ett övergripande perspektiv. Vi och mina forskarkollegor har arbetat med koncernfrågor på olika sätt under flera år, så det är inte heller omöjligt att vi har också påverkat en smula med våra rapporter och tidskriftsartiklar.
Det är också fler kommuner som bildar moderbolag kommunkoncernledningar i kommunerna, genom att också inkludera bolagens VD:ar i ledningsgruppen, för att utveckla styrningen i kommunkoncernen.
Nu verkar det dock inte som att utredningen föreslår några reella förändringar i regelverket om god ekonomisk hushållning utifrån ett koncernperspektiv, utan otydligheten kvarstår.
– Jag tycker generellt att de utredningar som görs sällan tar hänsyn till organisationsfriheten och de komplikationer det för med sig när kommuner driver verksamheter i egna bolag eller tillsammans med andra kommuner i olika former. Regleringar blir ofta svåra att tolka när detta inte beaktas från början.
Mattias Haraldsson räknar med att följa upp denna deskriptiva studie med att mera vetenskapligt studera vilka förklaringar det kan finnas till att vissa kommuner definierar god ekonomisk hushållning utifrån ett koncernperspektiv.
Från och med nyåret 2022 är han dessutom redaktör för tidningen Kommunal Ekonomi.Ja, det ser jag fram emot. Jag har medverkat med ganska många artiklar under åren, så nu ska det bli kul att ge lite tillbaka, säger Mattias Haraldsson.
Ladda ned rapporten God Ekonomisk hushållning ur ett koncernperspektiv på KEFU:s hemsida.
