Lokala valutor för att främja hållbar konsumtion

Ett forskningsprojekt om hur alternativa valutor globalt skulle kunna gynna en hållbar konsumtion har just påbörjats med ett stort stöd från forskningsrådet Formas. Projektet leds av Alexander Paulsson, tidigare KEFU-stipendiat som medverkat i flera KEFU-sammanhang genom åren.

– Vi gör en åtskillnad mellan allmänsyftande pengar som svenska kronor, dollar och så vidare och syftesspecifika pengar, säger Alexander Paulsson. De traditionella universella valutorna gör att allt blir jämförbart så att man till exempel kan jämföra kostnaden för en bil med rätten att förorena luften eller att köpa ekologiska varor. Och utifrån det förväntas man kunna fatta rationella beslut.

– Men de lokala komplementära valutor som vi är intresserade av, och vill utveckla kunskapen om, är syftesspecifika. Det betyder att de är enbart är gångbara hos vissa företag, för vissa varor eller inom ett visst geografiskt område. Hur dessa valutor kan bidra till en hållbar konsumtion och minskad miljöbelastning är något vi vill testa både teoretiskt och praktiskt.

Det är totalt ett tiotal forskare från olika länder som är involverade i projektet, som tilldelats 20 miljoner kronor från forskningsrådet Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) och som löper över fyra år.

Forskarna kommer bland annat att genomföra egna experiment, eller ”living labs” för att testa hur lokala, syftesspecifika valutor kan fungera för att främja en hållbar konsumtion. Dessa experiment utförs av forskare i Brasilien, Storbritannien och Sverige som är knutna till forskningsprojektet.

– En annan del i projektet är att reda ut begreppen, hur de komplementära lokala valutorna är konstruerade och vad de står för. Det finns lite olika varianter där några bygger på tid. Du hjälper någon med en timmes arbete och då uppstår en kredit du kan använda till något. Men det finns också en massa andra varianter och vi vill se vilka som verkar fungera bäst och bygga vidare på dessa så att de kan främja en hållbar konsumtion.

Det har gjorts en hel del försök med lokala valutor runt om i världen. Ett lyckat exempel är Lissabon, där man införde den lokala valutan lixo för att få invånarna att sopsortera. Ett kilo inlämnade sopor gav ett antal lixo som kunde användas i lokala butiker för att köpa lokalt producerade varor. Lokala valutor har också testats i Sverige, bland annat i stadsdelarna Majorna och Biskopsgården i Göteborg. I Lund fanns också ett försök i bostadsområdet Djingis Khan med Djingis-kronan, som var kopplad till honungsproduktion. Men dessa försök, liksom många andra, har inte varit långlivade utan folk har tappat intresset efter ett tag.

– Det finns också en del tidigare forskning om lokala valutor, som vi vill bygga vidare på, men just vår starka koppling till hållbarhet och syftesspecifika valutor är något som är ganska unikt, säger Alexander Paulsson.

En av det möjligheter som forskarna diskuterar för att kunna införa en grön valuta är att den delas ut som någon form av medborgarlön. Då skulle alla till exempel kunna få ett visst belopp i den nya valutan som är öronmärkt för lokalt producerade och hållbara varor, hållbara transporter och miljöcertifierade bostäder Sedan skulle de företag som accepterar denna valuta möjligen kunna konvertera den till den vanliga valutan.

– Men det är bara en tänkbar möjlighet som bygger på en rad olika resonemang och förutsättningar vi måste sätta oss in i, säger Alexander Paulsson. Och här har vi mycket jobb framför oss. Ambitionen är att den alternativa valutan ska uppmuntra till hållbar konsumtion, men hur det i praktiken ska gå till får vi se. Vi har också sammanställt en lista på sju grundläggande frågor som vi måste reda ut för att kunna införa en alternativ valuta. Det rör sådant som jämlikhet och att moms och andra skatter betalas korrekt så att man inte möjliggör en svart marknad.

Det troligaste är att den nya komplementära valutan blir en digital valuta som bygger på blockchain-tekniken, som i en variant också används för kryptovalutan Bitcoin. Men om Bitcoin kanske till stor del används för tveksamma spekulationer kan tekniken också användas för digitala valutor som är säkra, transparenta och som uppfyller alla krav på att skatter betalas korrekt.

– Många menar att pengar är roten till allt ont. Men vi vill vända på detta och visa att pengar också kan vara något annat och bättre och att de kan utformas så att främjar en hållbar utveckling, säger Alexander Paulsson.