I ett Idéburet offentliga partnerskap (IOP) samarbetar offentliga organisationer som kommuner och regioner med idéburna aktörer. Men hur påverkas idéburna föreningar eller organisationer av att arbeta nära en kommunal verksamhet? Det ska företagsekonomen Caroline Hellström ta reda på i ett nytt KEFU-projekt.
Partnerskapsmodellen IOP utarbetades 2010 av paraplyorganisationen Forum: Idéburna organisationer med social inriktning. Tanken var att idéburna organisationer skulle kunna bidra till att lösa samhällsproblem utan att fastna i upphandling och kommersiella kontrakt. Det finns dock ännu ingen rättslig definition av vad ett IOP innebär.
– Rågången mellan vad som är partnerskap och vad som är upphandling är juridiskt knepig och utreds fortfarande, säger Caroline Hellström. Det finns fall där det rått tvekan om huruvida det faktiskt har rört sig om upphandling och där det lett till att kommuner har stämts för att ha brutit mot lagen om offentlig upphandling.
De idéburna organisationerna kan till exempel vara föreningar, ideella organisationer eller samfund med lite olika organisationsformer.
– För en kommun är frivilligsektorn ofta attraktiv som hjälp att erbjuda medborgana en god service eftersom de har lite andra kontaktytor, inte är bundna av samma lagstiftning och rapporteringsskyldighet som kommunens egna verksamheter. Härigenom når man kanske lättare vissa grupper, till exempel de som har en motvilja mot socialtjänsten.
Samtidigt har trenden under flera decennier varit att engagemanget minskar i ideella föreningar som är inriktade på social verksamhet, i politiska partier och andra föreningar som arbetar med frågor som är av mer allmänt samhällsintresse. Däremot är engagemanget fortsatt stort i sådant som skola, idrott och det som rör det egna boendet.
En fråga som intresserar Caroline Hellström är hur de frivilligorganisationer som ingår partnerskap med kommuner påverkas av sådant samarbete.
– Finns det en risk att de förlorar sin identitet som frivilligorganisation? Hur bra är de på att vårda sin egenart, det som gör att människor vill engagera sig i frivilligorganisationer? Många kommunala företrädare jag pratat med önskar samverkamed frivilligorganisationer och föreningsliv i allmänhet, inte nödvändigtvis som IOP, just därför att de erbjuder något ”annat”. Men detta kanske slätas ut eller försvinner när man arbetar så tätt tillsammans med en kommun.
– I det här projektet ska jag studera erfarenheter av IOP i de tre medelstora skånska kommunerna Lund, Helsingborg och Kristianstad för att se vad som händer med frivilligorganisationerna och om de kanske efter ett tag börjar likna mer traditionella upphandlingsaktörer. Av stort intresse är också hur den kommunala organisationen utför sin del av partnerskapet. Per definition måste det innehålla något mer än enbart finansiering, då vore det som vilket föreningsbidrag som helst.. För föreningar är det ofta attraktivt att ge sig in i samarbeten med kommuner eftersom man är beroende av en stabil finansiering för att kunna betala sina anställda.
Gränslandet mellan offentliga organisationer, särskilt kommunal verksamhet, och frivilligorganisationer har intresserat Caroline Hellström ända sedan hon för 30 år sedan gjorde en studie av svensk idrottsrörelse.
– Riktigt var jag hamnar i det här projektet vet jag inte men det ska bli spännande, säger Caroline Hellström.
