Högst personligt:

Med mindre än ett år kvar till nästa val till riksdag, landsting och kommuner duggar det tätt med förslag på åtgärder relaterade till utbildning, sjukvård och arbetsmarknad. Då en större del av välfärdsstatens finansiering tryggas genom skatter är det viktigt att de förslag som genomförs ger resultat och att användandet av skattemedel är så effektivt som möjligt.  Detta är angeläget då resurser är ändliga, men också för att bibehålla ett förtroende för skattesystemet och välfärdsstaten.

För att politiken ska nå dessa mål behövs kunskap om vilka insatser som fungerar som det var tänkt och vilka insatser som inte gör det. Idag är det dock generellt mycket svårt att utvärdera genomförda reformer. En anledning är att reformer ofta lanseras fullt ut vid ett och samma tillfälle i hela landet. Hade man istället gjort en avgränsad pilotstudie, randomiserat introduktionen av en reform, eller låtit kommuner/landsting stegvis implementera en viss åtgärd under ett mindre antal år skulle man kunna använda förfinade kvantitativa metoder för att avgöra faktiska effekter.

Min uppfattning är att det inom politiken ofta anses vara orättvist att en viss grupp eller människor som bor i ett visst område får tillgång till någonting som inte någon annan får. Utan att spekulera i orsakerna till denna rättviseuppfattning, är det intressant att kontrastera dagens situation med hur vissa välfärdsreformer introducerades på 1930-talet. Specifikt kan nämnas att riksdagen 1931 beslutade att man skulle introducera gratis mödra- och spädbarnsvård i sju medicinalläkardistrikt (vilka i sin tur omfattade 60 församlingar och två städer) under en tidsperiod om två år varpå försöket skulle utvärderas. Försöksområdena skulle spegla Sverige i miniatyr. Utan tillgång till särskilt avancerade kvantitativa redskap konstaterades att utfallet varit gott, varpå reformen implementerades i resten av landet under åren 1938-1943.

Therese Nilsson

I ett pågående forskningsprojekt undersöker mina medförfattare och jag just ovanstående pilotstudie (se Bhalotra m.fl. 2016, Bhalotra m.fl 2017). Med insamlad historisk information, registerdata och nya metoder kan vi fastställa vilka effekter (orsakssamband) som reformen hade. Det visar sig att reformen för spädbarnsvården var effektiv och uppfyllde sina syften: spädbarnsdödligheten minskade i försöksområdena i jämförelse med kontrollområdena. Intressant är att vi även finner att reformen hade ytterligare effekter: barn som omfattades av försöksverksamheten förbättrade också sina skolresultat jämfört med dem som inte hade tillgång till motsvarande service. Flickor i dessa områden gick också i större utsträckning vidare till realskolan och deras sysselsättningsgrad och inkomster som vuxna var högre.

Om vi ska lära oss vad som fungerar i en svensk kontext behövs studier som säger något om effekter av välfärdsreformer i Sverige. Här behövs således politiskt mod – mod att införa pilotstudier och våga randomisera snarare än att med en gång i full skala introducera en reform. I annat fall är det i princip omöjligt att säga något om en reforms orsakseffekter och att veta om skillnader i resultat mellan olika reformer beror på reformernas effektivitet.

Therese Nilsson

Docent, Nationalekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Referenser

Bhalotra, S., Karlsson, M., och T. Nilsson (2017). Infant Health and Longevity: Evidence from A Historical Intervention in Sweden. Journal of European Economic Association (JEEA). mars, 2017.

Bhalotra, S., Karlsson, M., Nilsson. T och N. Schwaz (2016). Infant Health, Cognitive Performance and Earnings: Evidence from Inception of the Welfare State in Sweden. IZA Working Paper No 10339.