Varför så stor skillnad mellan kommuner när det gäller antal timmar i förskoleklass?

Förskoleklassen är sedan 2018 obligatorisk, men antalet timmar eleverna går kan variera kraftigt beroende på var man bor. I ett nytt KEFU-finansierat projekt, lett av nationalekonomen Therese Nilsson, studeras varför antalet timmar skiljer sig så mycket mellan kommunerna och hur det påverkar elevernas senare skolresultat.

I projektet, som är en förstudie med målet att senare i år göra en större ansökan för ett störreforskningsprojekt samlas data från alla svenska kommuner om undervisningstidtiden i förskoleklass. Att det skiljer sig en hel del ses till exempel i Lund och Staffanstorp. I Lund får barnen i förskoleklassen 30 timmars undervisningstid, medan de i Staffanstorp får 15 timmar, vilket motsvarar en skillnad på 500 timmar under det första skolåret.

Therese Nilsson är docent vid Nationalekonomska institutionen och Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet

– Vi kommer att testa flera olika förklaringsmodeller till variationen, säger Therese Nilsson. Som ekonomiska och kulturella faktorer, betydelsen av genomsnittligt humankapital och om det politiska styret i en kommun samvarierar med antalet undervisningstimmar.

I projektet undersöks också vilka konsekvenser den varierande tiden i förskoleklass kan få för elevernas kunskapsresultat och utbildningens kvalitet under kommande skolår.

– Vi vet från internationell forskning att det finns ett positivt orsakssamband mellan tid i skolan och skolresultat. I det här projektet kommer vi att koppla vårt material om undervisningstiden i förskoleklass till utfallen i nationella prov för tredjeklassare. Vi kommer också att undersöka hur skolresultaten för särskilt missgynnade grupper påverkas jämfört med andra grupper.

En studie av detta slag bör vara intressant för landets kommuner som huvudmän inom skolan på bakgrund av att kunskapsresultaten i grundskolan går åt fel håll. Det gäller inte minst i Skåne, där resultaten i grundskolan skiljer sig en hel del mellan kommunerna.

– Det vi studerar i projektet är också relevant ur ett kommunalekonomiskt perspektiv, eftersom skolan till största delen finansieras av kommunerna. Det finns en hel del forskning som visar att den ekonomiska avkastningen på utbildning i tidig ålder är hög i förhållande till senare utbildningsinvesteringar. Och om det nu är så att antalet timmar i förskoleklass faktiskt har stor betydelse för elevernas skolresultat borde många kommuner investera mer i denna skolform än de gör idag, säger Therese Nilsson.