Högst personligt

Nu är det drygt ett år sedan vårt förbund bytte namn till Skånes Kommuner. Men det var inte bara ett namnbyte. Våra medlemmar, de 33 kommunerna i Skåne valde en ny styrelse, fick en ny styrmodell, en ny finansieringsmodell, en ny princip för medlemsavgift och ett skarpare formulerat uppdrag. Och jag tillträdde som förbundsdirektör i mitten av november förra året.

Allt detta efter ett en omfattande omtagsprocess. Så nu har vi ett nytt namn, en ny logga, ett nytt varumärke. Men nu måste vi också fylla detta varumärke med det innehåll våra medlemmar vill ha. Och den resan har precis börjat.

Det viktigt att förbundet hela tiden har 33-perspektiv för ögonen så att det blir tydligt att vi ger medlemsnytta till alla våra medlemmar – Skånes 33 kommuner. På så sätt kan Skånes Kommuner också bli en enad kraft att räkna med.  För vårt kansli betyder det en inre kulturresa som betyder att vi bland annat behöver bli bättre på att facilitera och arbeta mer teambaserat.

Det handlar mycket om att etablera ett förtroende för förbundet kansli så att våra medlemmar känner att de har ett utbyte med oss som verkligen tillför något. Det betyder att vi håller oss strikt till de politiska inriktningar som satts och direktiven som ges från styrelsen, de nya styrgrupperna och kommundirektörsnätverket. Men om några år är det möjligt att vi kan ha en lite mer aktiv och utmanande roll som påverkansaktör. 

I februari fick vi ett politiskt beslut på fyra prioriterade strategiska områden för Skånes Kommuner – arbetsmarknad, hälsa, social välfärd och omsorg, regional planering och utbildning.

Ett stort önskemål från kommunerna är att vi ska arbeta i gränssnittet mellan kommunal och regional sjukvård. Vi har stora utmaningar med demografiförändringar och en åldrande befolkning. Dessutom har vi en stor utmaning med kompetensförsörjning, där vi ser en kommande stor brist på läkare och sjuksköterskor. Så vi har ett stort jobb framför oss att hitta nya samarbetsformer mellan kommunal och regional sjukvård så att vi kan hantera dessa utmaningar.

 Vi har också ett stort jobb framför oss när det gäller skola och utbildning på olika nivåer. Här ska vi till exempel vidareutveckla och samordna det gymnasieavtal som finns så att elever från alla kommuner i Skåne har lika tillgång till gymnasieutbildning.

När det gäller dessa två områden har vi dessutom två nya politiska styrgrupper med ett stort mandat att arbeta med dessa frågor, som ofta kan vara kan vara politiskt ganska komplexa att hantera.  

Det finns också en önskan bland medlemmarna att Skåne ska återta en starkare gemensam röst mot Stockholm och omvärlden. Det skulle kunna gälla på arbetsmarknadsområdet där till exempel arbetsförmedlingens omorganisation har inneburit att kommunerna fått ta ett större ansvar utan att egentligen ha det uppdraget. Här är det viktigt att klargöra rollerna och ansvaret. Rent allmänt vore det kanske bra om Skånes 33 kommuner gemensamtkunde respondera på de propositioner som kommer och tala om hur vi tänker i Skåne. Ett annat sådant område där vi behöver arbeta mer tillsammans är vårdfrågorna.

Samtidigt är det viktigt att vi inte är med i så många samarbeten att vi får svårt att få kraft att leverera och att det går ut över de prioriterade områden vi fått oss tilldelade.

Så sammanfattningsvis är det två övergripande uppgifter vi från förbundet vi ska jobba med under de närmaste åren. Det första är återskapa känslan av att vi är relevanta för medlemmarna. Det andra är att återta och förstärka vår gemensamma röst i 33-kommunersperspektivet. Inte bara gentemot Stockholm utan även gentemot länsstyrelse, region och vår omvärld i övrigt. 

Nina Mårtensson

Förbundsdirektör, Skånes Kommuner