För läsåret 2020/2021 går priset till Lena Hagejärd och Josefina Håvik, Fakulteten för ekonomi, Personal och arbetslivsvetenskap, Högskolan Kristianstad för uppsatsen “Balansen mellan tillgänglighet och kontroll – en studie om hur ledare kommunicerar och leder på distans”.

I detta YouTube-klipp berättar de två författarna om sin uppsats för KEFU:s forskningsledare Ulf Ramberg.

Så här lyder KEFU:s styrelses motivering till priset:

Denna uppsats sätter ord på det många upplevt den senaste tiden; förutsättningarna för att arbeta på distans. Upplevelser som till stor del är generella och oberoende organisationsform, verksamhet, privat eller offentligt. Relationer påverkas påtagligt av distansarbete, både de mellan medarbetare och de mellan medarbetare och ledare! 

I uppsatsen riktar författarna specifikt intresset mot att leda på distans. Vad händer egentligen med ledarskapets genomslag när det inte utövas i det fysiska rummet utan via en platt skärm? De frågor som står i centrum för författarnas nyfikenhet är; Hur upplevs och hur sker kommunikationen på distans ur ett ledarperspektiv?, samt Vilken eller vilka ledarstilar kommer till uttryck i distansledarskapet?

Dessa frågor besvaras genom att författarna utvecklar en referensram som dels fördjupar och problematiserar förutsättningarna för distansledarskap som fenomen, dels diskuterar hur kontroll, tillit och kommunikation påverkas av en fysisk distans och platta skärmar. Studiens data samlas in via en induktiv kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är hämtat från en organisation verksam inom medicinteknik. Totalt intervjuas sex personer, där alla, utom en, hade erfarenheter av att leda på distans både före och under pandemin.

I sin resultatdiskussion konstaterar författarna att leda på distans ställer delvis nya krav på ledarskapet. Bland annat finns det ett större behov av att planera in möten med medarbetare, varpå kalendern blir ett viktigt kommunikationsverktyg för ledaren. Kommunikationen blir också mer formell då mycket av den informella kommunikationen försvinner vid distansarbete. Detta kan devis uppvägas av möjligheten att chatta med varandra. 

För att distansledarskap skall fungerar är det viktigt att det bottnar i en tillit mellan ledare och följare. En central ingrediens i denna tillit är att ledarna kan var trygga med att medarbetare även vid stora frihetsgrader faktiskt genomför de uppgifter de har ansvar för. För att denna tillit skall etableras förefaller en mer relationsbaserad ledarstil, där ledaren stöttar, visar omtanke och förståelse för den enskilde medarbetaren vara viktigt. Att etablera denna ledarstil under distans är emellertid utmanande. Författaren menar därför att denna ledarstil med fördel kan vara något att sträva efter även utan distansarbete, allt i syfte att minska sårbarheten vid en övergång till att leda på distans.