Modell för matchning i vården

Lars Nordgren

Lars Nordgren

I ett nytt KEFU-projekt ska en modell för vårdmatchning tas fram som ger bättre tillgänglighet, bättre koordinering och effektivare resursanvändning inom hälso- och sjukvården.

Projektet kommer att utföras av universitetsadjunkt Catharina Wingner Leifland och docent Lars Nordgren vid Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap i Helsingborg och en första etapp beräknas vara klar i början av 2016.

Bakgrunden är att Sverige har sämre tillgänglighet i vården än i många jämförbara länder. I Norden ligger vi sämst till när det gäller väntetider.

– Det saknas en klar och heltäckande översikt över utbudet av de tjänster som kan utföras, vilken kompetens som finns och var den finns, säger Lars Nordgren. Varken den som remitterar eller patienten känner fullt ut till vilka vårdalternativ som finns.

Det leder till att patienterna i för hög utsträckning får sitta hemma och vänta på ett besked om att infinna sig på någon vårdmottagning vid en viss tidpunkt. Och det är fullt möjligt att det kan finnas tillgängliga resurser i ett landsting, eller i en region, samtidigt som det finns brist i ett annat.

– Med en bra matchning kan vi bättre möta vårdbehovet och det ska ske i dialog mellan remittent och patient. Grundprincipen är att det finns en efterfrågesida i form av den sökandes vårdbehov som ska matchas mot en utbudssida i form av tjänster som utförs av specialiserade vårdenheter.

De två sidorna ska matchas genom en oberoende matchningsenhet där man genom att gå in på sin skärm kan se vilka vårdtjänster som finns tillgängliga.

– Att på det sättet kunna skaffa sig en överblick och göra sitt val har länge varit självklart inom till exempel flygbranschen, säger Lars Nordgren.

Enligt den nya patientlag som gäller från 2015 stärks patientens ställning och man får bland annat rätt att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela landet.

– Men hur ska man kunna välja utan att känna till utbudet?

Matchning finns redan i begränsad omfattning inom svensk vård till exempel när det gäller organtransplantationer. I USA används matchning också för att få rätt läkare till rätt sjukhus. Och i Storbritannien finns ett webbaserat system som innebär att patienten fritt kan välja specialist vid kliniker runt om i landet.

– Syftet med vårt projekt är dels att undersöka kunskapsläget när det gäller vårdmatchning i ett nordiskt och internationellt perspektiv och dels att ta fram en preliminär modell för vårdmatchning som ger patienten en förbättrad upplevd kvalitet i vården samtidigt som vårdenheterna i landet blir mer effektiva.

I denna första etapp är målet att se på vilka parametrar som ska ingå för att göra denna matchning. Studien bygger på ett teoretiskt ramverk som kombinerar service management, agentteori och organisationsteorier.

Studieobjektet kommer framförallt att vara Region Skåne, men man kommer också att besöka angränsande landsting och regioner eftersom avsikten är att modellen också ska kunna fungera på nationell nivå. Modellen ska också kunna matcha såväl privat som offentlig vård.