Caroline Hellström vid Företagsekonomiska institutionen på Ekononomihögskolan har genomfört undersökningen av ekonomer i offentlig sektor tillsammans med Alexander Paulsson.
KEFU har genomfört den hittills största studien av ekonomers arbetssituation och roll inom svensk offentlig sektor. Studien ger en bild av ekonomerna som till stor del överensstämmer med tidigare undersökningar. De flesta verkar trivas ganska bra med att arbeta i den offentliga sektorn.
– Det är både intressant och lite förvånande att likheten mellan de tre undersökningarna är så stor, säger Caroline Hellström, projektansvarig för studien. Det har trots allt hänt en hel del under de femton år som gått sedan den första undersökningen som man tycker borde ha påverkat ekonomernas syn på sin roll.
Den första undersökningen gjordes 1999 och omfattade då ekonomer i kommuner och landsting i Skåne och Blekinge. Den andra gjordes 2006 och då var det alla kommun- och landstingsekonomer i Sverige som fick en enkät. I den nya studien har även ekonomer i statliga myndigheter blivit tillfrågade. Och för att kunna jämföra resultaten över tiden har man ställt samma frågor i de tre studierna.
Studien har finansierats av KEFU tillsammans med Ekonomistyrningsverket. Det var 2700 personer som svarade på enkäten, motsvarande en svarsfrekvens på 58 procent, vilket är bra för denna typ av undersökningar. Undersökningen har gjorts helt anonymt.
– Av svaren kan vi utläsa att arbetsuppgifterna i huvudsak verkar vara de samma nu som tidigare, dock naturligtvis med ett större inslag av IT. Vi ser också att det finns en frustration bland ekonomerna över att inte riktigt få göra det man anser sig kunna göra bäst och andelen som känner denna frustration är stort sett oförändrad under åren.
Det framkommer också att ekonomer och övriga medarbetare inom verksamheterna ibland har svårt att förstå varandras språk. Ett exempel på detta är sjukhusen, där vårdpersonal talar om patienter och vårdkvalitet, medan ekonomerna i stället talar om de ekonomiska värdena.
– Att ekonomerna alltid får stå för det begränsande och det som är besvärlig ligger dem nog i fatet. Här finns en frustration över denna budbärarproblematik som inte har förändrats nämnvärt under åren.
Det ser också ut som att det finns ett glapp mellan ekonomernas förväntningar och deras chefers förväntningar. Såväl inom kommunsektorn och den statliga sektorn är det bara omkring en tredjedel som svarar att de tycker att de arbetsuppgifter de förväntas utföra är formellt uttryckta. Ungefär samma andel tycker att det finns en tydlig koppling mellan mål och de kriterier som används för uppföljning av arbetet.
– Men den övervägande delen av de undersökta ekonomerna trivs ändå bra med att arbeta i offentlig sektor, säger Caroline Hellström.
Det framgår dock att ekonomerna i kommuner och landsting verkar trivas lite bättre än de inom statlig förvaltning, trots att lönerna i den statliga sektorn oftast är högre.
– Organisationens storlek kan nog spela en roll här. I kommuner och landsting har man oftast en närmare kontakt med verksamheten än i statliga myndigheter.
Samtidigt som ekonomerna i den statliga sektorn trivs något sämre är det färre som överväger att söka annan tjänst än de inom kommuner och landsting. Här kan kanske den högre lönen spela in.
Ungefär två tredjedelar av ekonomerna i den offentliga sektorn är kvinnor och andelen ökar mellan undersökningarna, något som hittills dock inte har förändrat svarsbilden.
– En ny studie av ekonomerna kanske skulle kunna vara mer inriktad på intervjuer och man skulle kanske också följa ekonomerna under en arbetsdag för att få en mer heltäckande bild, säger Caroline Hellström.
