Emmalisa Nantin är sedan ett år doktorand på företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan i Lund. Hennes forskning handlar om innovation i den offentliga sektorn med särskilt fokus på VA-sektorn.

– Det finns inte så mycket forskning på VA-sektorn, den mesta forskningen om offentlig sektor är inriktad på vård, skola och omsorg, säger Emmalisa Nantin.  Dessutom är det intressant att titta på den svenska VA-sektorn ur ett innovationsperspektiv eftersom Sverige ofta, inte minst från EU: sida, framhävs som ett av de ledande länderna inom innovation. Och statliga Vinnova satsar en hel del pengar på att främja innovation i VA-sektorn.

Som teoretisk överbyggnad för sitt avhandlingsarbete använder Emmalisa Nantin den teori som utvecklats om governance networks.

Den teorin är väldigt fokuserad på organisationsnivån, på organisationer som aktörer i nätverken.  Det vill jag kombinera med att även studera individernas påverkan. Det är ju faktiskt individer som ingår i nätverken och deras personliga intressen och önskemål tror jag spelar en väl så stor roll i de innovationsprocesser som sker i nätverken. Sedan tittar jag även på organisationerna och hur de påverkar vad individerna kan och vill göra.

Ett av de projekt Emmalisa studerar handlar om biologisk mångfald i urbana miljöer med fokus på Malmö. Mer grönska i staden innebär till exempel en stor vinst för VA-sektorn genom att man får en bättre hantering av regnvatten och mindre översvämningsrisk. I detta projekt arbetar en rad organisationer tillsammans med stöd av Vinnova och förhoppningen är det också ska utvecklas kommersialiserbara produkter

– Ett av de stora problemen i governance networks är att aktörerna har olika mål med sitt deltagande och att dessa mål driver projekten i så olika riktningar att det kan bli svårt att få något gjort.  Jag har valt att i stället fokusera på visionen, hur man kan skapa en gemensam förståelse för ett projekt så att de olika mål man kan ha för sitt deltagande inte spelar så stor roll för det man till slut vill uppnå.

Emmalisa Nantin har ett ganska kritiskt perspektiv både till hur staten agerar för att främja innovation och hur teorierna beskriver vad som händer i verkligheten.

– Jag tycker till exempel att det är lite märkligt att Vinnova, ett statligt verk, bestämmer hur man på lokal nivå ska organisera sig för att uppnå bästa resultat. Och ställer krav på samarbeten och vem som ska ingå i samarbetena. Organiserar man sig på annat sätt får man inga pengar. Det betyder också att det blivit en vetenskap i sig att söka pengar från Vinnova.

Emmalisa Nantin, som kommer från från Vellinge, har en ganska bred bakgrund där hon bland annat arbetat som kock, reseledare, lärare och haft varit anställd på stora multinationella företag innan hon sökte sig till den akademiska världen.

– Till slut insåg jag att jag ofta blev befordrad till en nivå där jag kände att jag inte riktigt klarade av jobbet. Då jag bestämde mig för att skaffa mig någon form av utbildning som var inriktad på ledarskap. Och efter en grundutbildning på Malmö Högskola tog jag en master i globalt ledarskap på JIBS i Jönköping. När jag sedan var färdig med den fick jag lust att fortsätta med forskning, men jag ville helst inte bryta upp från Skåne.

Vad har du för mål med din forskning?

– Slutmålet är att försöka hitta ett icke-störande sätt att utvärdera arbetet i innovationsnätverken. Det vill säga att utvärdera på ett sätt som inte kräver att de måste göra något annat än det de gör och att utvärdera på ett sätt som faktiskt visar vad de har gjort. Ofta vill man till exempel väva in utvärdering redan från början, vilket är svårt eftersom man måste få experimentera när man arbetar med innovationer. Det kan också ta väldigt lång tid innan effekterna av innovationsarbetet syns, vilket gör det svårt att redan tidigt utvärdera projekten.