Lättare fatta beslut i kommuner med ett evidensbaserat beredningsarbete?

I Simrishamns kommun har man påbörjat ett förändringsarbete för att göra den kommunala beredningsprocessen evidensbaserad för att politikerna ska kunna fatta så välgrundade beslut som möjligt, särskilt i politiskt känsliga ärenden. Hur detta arbete fortgår kommer att studeras i ett nytt KEFU-finansierat forskningsprojekt.

Mats Fred

– Så vitt vi vet är det första gången något liknande har gjorts i Sverige och det ska bli väldigt spännande att följa den här processen säger Mats Fred, Biträdande lektor i offentlig förvaltning vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lund universitet, och den som leder forskningsprojektet.

Initiativet till förändringsarbetet togs av kommundirektören i Simrishamn, som gått en masterutbildning med inriktning på evidensbaserad management och som har utvecklat en egen modell för hur en evidensbaserad beredningsprocess kan gå till Simrishamns kommun.

Modellen bygger på tanken att det finns fyra olika typer av evidens som är relevant för arbetet i kommunen – vetenskaplig evidens, organisatorisk evidens, professionell evidens och intressentevidens.

I våras utbildades två utredare i modellen och under hösten ska den testas i skarpt läge för att avgöra vad som fungerar och inte.

Härefter ska modellen implementeras i stor skala med deltagande av övriga utredare i kommunen.

– Det är detta vi ska följa, hur det går till när man ska införa en sådan praktik, eller arbetssätt, i en kommunal verksamhet, säger Mats Fred. Det är i första hand processen vi ska beskriva och analysera, inte om de politiska besluten blir bättre eller ej.

– Sedan kan man naturligtvis fundera på vilken roll politiken och politikerna får i ett sådant sammanhang och hur relationen med förvaltningen och tjänstepersonerna kommer påverkas.

Den evidensbaserade praktiken kommer ursprungligen från mer naturvetenskapliga sammanhang så som medicin och kirurgi men har även fått stor spridning inom socialt arbete de senaste åren.

– Ibland pratar man om en ”evidensvåg” som sveper eller har svept över världen, i alla fall över västvärlden, säger Mats Fred.

Forskningsprojektet kommer att följa arbetet med evidensbaserade beredningsprocesser i Simrishamn i ungefär ett och ett halvt år. Under denna period kommer Mats Fred följa arbetet genom att intervjua och observera arbetet men också följa den dokumentation som görs i relation till insatsen.

Förutom Mats Fred medverkar även Dalia Mukhtar-Landgren och Åsa Knaggård i projektet, båda statsvetare från Lund. Projektet kommer bland annat att utmynna i såväl en KEFU-rapport som ett KEFU-seminarium i början av 2025. Dessutom finns det planer på att genomföra ett seminarium i Simrishamn för kommunanställda och politiker.

– Jag tror att detta är något som många kommuner kan vara intresserade av. Alla brottas med hur man på bästa sätt ska hantera kunskap och lära sig av varandra. I processen att samla in information för att kunna fatta politiska beslut blir det lätt spänningar och intressekonflikter. Och en förhoppning, från kommunens sida, med detta evidensbaserade arbete är säkert att sådana konflikter ska kunna bli färre.

Förhoppningsvis kan den här studien också generera fler forskningsfrågor i samarbete med Simrishamn som kan resultera i större forskningsansökningar längre fram, säger Mats Fred.