Forskar om kollektivtrafikens finansiering

Det finns en politisk målsättning att kollektivtrafikens andel av resandet ska öka betydligt i framtiden. Hur detta ska organiseras och finansieras är forskningsområdet för Erik Ronnle, doktorand på företagsekonomiska institutionen vid Lund universitet och verksam vid K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

Ronnle-blogg

Erik Ronnle

Erik Ronnle har en civilingenjörsutbildning i ekosystemteknik i botten, kompletterad med studier i nationalekonomi, och jobbade som miljökonsult på WSP i Malmö innan han bestämde sig för att börja doktorera.

– Att det just skulle bli kollektivtrafiken jag skulle börja forska om var väl egentligen mest en tillfällighet, säger Erik Ronnle. Men jag har länge varit intresserad av offentlig styrning och finansiering. Och jag hade kontakt med Ulf Ramberg från KEFU och K2 som tipsade om att det fanns ett stort intresse för forskning om kollektivtrafikens finansiering.

Erik Ronnle bor efter 8 år i Lund numera i Stockholm och sitter största delen av tiden på VTI:s kontor på KTH. Han kommer dock till K2-kontoret i Lund ungefär en gång i veckan.

– Det är ett spännande område som ständigt är aktuellt i debatten. Ny infrastruktur, högre miljökrav och högre krav från befolkningen på kollektivtrafiken innebär att vi har ett finansieringsproblem. Och för att de offentliga kostnaderna för kollektivtrafiken inte ska skena iväg är man intresserad av olika tänkbara alternativa finansieringslösningar. Som forskare handlar det naturligtvis inte om att ge handfasta råd utan att analysera och ge perspektiv. Vad som sedan ska göras blir en fråga för politikerna.

Det finns en hel del olika uppfattningar om kollektivtrafiken och vilken roll den ska spela samhället. Några menar till exempel att kollektivtrafiken huvudsakligen ska styras av marknadskrafter, andra är mer inriktade på hur kollektivtrafiken kan bidra till samhället på olika sätt. Ibland uppstår krockar mellan de olika ”berättelserna” om kollektivtrafiken, menar Erik Ronnle.

– Det är klassiska konflikter som går igen. Och när man pratar om nya finansieringslösningar är de inte alltid så nya. Titta till exempel på tunnelbanorna i Hong Kong och Stockholm. Här köpte städerna upp mark till låga priser där man planerade att bygga sina stationer och sålde sedan med god vinst. Det påminner mycket om de tankar som finns idag på att samverka med privata intressenter.

Som case för avhandlingen kommer Erik Ronnle att använda Sverigeförhandlingen om höghastighetståg mellan storstäderna, en satsning som också ska leda till satsningar på utökad regional kollektivtrafik och ett ökat bostadsbyggande. En förutsättning för dessa satsningar är att de ska finansieras baserat på ”nyttor” som till exempel ökat bostadsbyggande, arbetsmarknadsnytta, resenärers nytta, miljönytta, näringslivsnytta och social nytta.

– Förhandlingarna ska vara klara lagom till valet 2018. Här lär många konflikter komma upp till ytan. Det ska bli spännande att följa, säger Erik Ronnle.