Kommunerna tillmäter inte den sammanställda redovisningen någon särskilt stor betydelse. Och kvaliteten på den sammanställda redovisningen i kommunerna är också bristfällig. Det är några av slutsatserna av ett KEFU-projekt där man kartlagt de skånska kommunernas årsredovisningar .
Projektet har genomförts av företagsekonomerna Jörgen Carlsson, Shirley Chen Ye Ekström, Mattias Haraldsson och Niklas Sandell. De har gått igenom alla svenska kommuners årsredovisningar 2014, men den första delrapporten, som kommer lagom till jul, behandlar enbart Skåne. Den fullständiga rapporten kommer till våren.
Niklas Sandell (t.v) och Mattias Haraldsson
Den sammanställda redovisningen (motsvarigheten till koncernredovisningen) kan sägas utgå från den traditionella förvaltningsorganisationen där man sedan kopplar på de kommunala bolagen, kommunalförbund och andra samarbetsorganisationer för att kunna ge en helhetsbild av kommunens verksamhet och ekonomi.
– Ser vi på storleken av kommunernas åtaganden i Skåne ser vi att de på skuldsidan är ungefär 70 procent högre i den sammanställda redovisningen jämfört med om man bara tittar på förvaltningsorganisationen, säger Niklas Sandell. Det ligger med andra ord mycket skulder ute i de kommunala bolagen. Och kostnaderna blir ungefär 14-15 procent högre när man tittar på den sammanställda redovisningen.
Det är alltså betydande aktiviteter som bedrivs utanför förvaltningsorganisationen.
– För att få en bild av vad det är för verksamheter så har nästan alla kommuner ett bostadsbolag, några har ett energibolag medan andra har sålt det, säger Mattias Haraldsson. Sedan har vi alla samarbetsorganisationer som till exempel SYSAV, VA SYD och Sydvatten. Det finns många verksamheter som antigen ägs av enskilda kommuner eller tillsammans med andra. Och det ska speglas i den sammanställda redovisningen.
– Poängen är att det inte ska spela någon roll om man väljer att driva alla verksamheter inom ramen för förvaltningsorganisationen eller om man väljer att lägga något i bolag utanför, säger Niklas Sandell. Det är viktigt att kunna få den samlade bilden med den sammanställda redovisningen
Men koncernperspektivet tycks vara tämligen undanskymt i kommunernas årsredovisningar.
– Det är ekonomerna i förvaltningsorganisationen som skriver årsredovisningen och de har ofta ingen direktinsyn i de kommunala bolagen. Och det är väldigt lite som handlar om helheten, det ses både i den översiktliga informationen, i beskrivningen av olika verksamheter och i förvaltningsberättelsen. Och det är naturligtvis inte bra att årsredovisningen inte ger en heltäckande bild.
Några kommuner är naturligtvis bättre än andra när det gäller sammanställd redovisning, men det finns egentligen inte någon kommun som sticker ut som extra bra, enligt författarna.
– Nu ska man komma ihåg att detta är något relativt nytt och de som arbetar med det ser nog förvaltningsorganisationen som kärnverksamheten. Verksamheten är ju inte heller organiserad som en traditionell bolagsrättslig koncern med klara hierarkier. Det kan tänkas vara en anledning till att det ser ut som det gör, förutom att normeringen till vissa delar är luddig och att det kan vara tekniskt besvärligt att göra en sammanställd redovisning, säger Mattias Haraldsson.
Förutom att beskrivningen kommer i skymundan visar genomgången av årsredovisningarna att även kvaliteten på den sammanställda redovisningen oftast är bristfällig. Det gäller till exempel hur man följer normering, innehållet i förvaltningsberättelsen, beskrivning av redovisningsprinciper. Tilläggsupplysningarna är också ofta av dålig kvalitet.
Hur allvarligt är då detta?
– Det handlar ju om hur kommunen förvaltar våra resurser. Och är det dålig kvalitet på den bild man får är det också svårt att få förtroende för det som faktiskt har gjorts i kommunen. I grunden handlar det om ett demokratiperspektiv, säger Niklas Sandell.
Resultaten av undersökningen av den sammanställda redovisningen i skånska kommuner kommer också att presenteras vid ett KEFU-seminarium i vår.
