I sin nyligen framlagda doktorsavhandling behandlar Mattias Haraldsson redovisningspraxis och revision inom kommunal renhållning och vatten- och avloppsverksamhet. Här framkommer bland annat att rapporteringen generellt håller ganska låg kvalitet och att den dessutom ser väldigt olika ut runt om i landet.

– Det är viktigt att man som medborgare och abonnent kan följa upp hur kommunerna sätter sina priser utifrån sina kostnader, så att dessa inte gör en vinst på monopolkundernas bekostnad, säger Mattias Haraldsson. Därför behövs en särredovisning av deras ekonomi och jag har i avhandlingen studerat hur man arbetar med detta, hur man följer normeringen och hur transparent redovisningen är.

Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar, där de tre första ur olika infallsvinklar behandlar redovisningen av kommunernas avgiftsfinansierade tekniska verksamheter, medan den fjärde artikeln handlar om skillnader i hur mycket resurser som rent allmänt läggs på kommunal revison i de svenska kommunerna.

Mattias Haraldsson hade börjat forska inom Teknikprogrammet på Ekonomihögskolan, men avbröt 2007 forskarstudierna för ett jobb som revisor på PWC i Lund, där han reviderade kommunala räkenskaper tills han för något år sedan återtog forskarstudierna.

– Jag hade ju ett öga för kommunal teknik sedan tidigare och upptäckte under mina år som revisor att praxis på området ser ganska illa ut. Ett utmärkt ämne för en avhandling, tyckte jag. Dessutom finns det ganska lite forskning om dessa verksamheter.

I avhandlingen studeras bland annat hur många av de kommunala renhållnings- samt vatten- och avloppsabonnenterna som upprättar en särredovisning. Här visar det sig att av verksamheterna i den kommunala renhållningsbranschen var det bara 42 procent som upprättade en särredovisning. Inom VA-branschen var motsvarande siffra 82 procent.

– Huvudförklaringen till denna skillnad är att det står i vattentjänstlagen att va-huvudmännen ska upprätta en årlig särredovisning. Det står däremot ingenting i miljöbalken om att de kommunala renhållningsverksamheterna ska upprätta en sådan särredovisning

I avhandlingen framkommer också kvaliteten på särredovisningen påverkas av vilken organisationsform kommunerna väljer för sina verksamheter, om det sker i kommunal förvaltning, kommunala bolag eller regionala lösningar. Vidare när det gäller avfallsbranschen har den under senare år avreglerats och öppnats upp för konkurrens. Och de kommuner som är aktiva på denna konkurrensutsatta marknad tenderar att ha en mindre transparent redovisning av sitt kommunala uppdrag och i mindre utsträckning upprätta särredovisning.

– De kommuner som konkurrerar med andra aktörer på renhållningsmarknaden har ju inget renodlat monopoluppdrag längre och de kan säkert uppleva att de har ett behov av att inte avslöja för mycket information eftersom det skulle kunna skada deras konkurrenskraft. Men det är viktigt att man redovisar vad monopolverksamheten kostar så att man inte får någon subventionering av andra verksamheter.

Tidigare i år presenterades utredningen ”En ändamålsenlig kommunal redovisning” för att se över den existerande lagstiftningen. Här kom man fram till att det inte går att reglera krav på särredovisning eftersom kommunal verksamhet regleras av olika speciallagstiftningar och att utförandet sker av organisationer som inte regleras av den kommunala redovisningslagen.

– Tråkigt, eftersom det inte blir lättare för medborgarna att bedöma hur verksamheterna sköts, säger Mattias Haraldsson.

Jämförbarheten är ett stort problem, menar Mattias Haraldsson. När kravet på särredovisning i vattentjänstlagen kom överlämnade man det till kommunerna själva att utveckla hur det ska gå till.

– Vad som ingår i särredovisningarna varierar väldigt mycket. Det betyder att det är näst intill omöjligt att jämföra särredovisningarna med varandra, ens på övergripande nivå.

– Det skulle behövas ett generellt krav på särredovisning, som även innehöll formkrav. Dessutom skulle det behövas ett revisionskrav på särredovisningarna, något som märkligt nog saknas nu, för att säkerställa att de håller en rimlig kvalitet.

I avhandlingens sista artikel studeras hur mycket pengar de svenska kommunerna generellt lägger på extern revison.

– Det ser väldigt olika ut, och det kan ha olika förklaringar. Men det går till exempel att se att kommuner med hög skatt också satsar mer på revision. Det kan bero på att politikerna vill signalera trovärdighet utåt, säger Mattias Haraldsson.

Avhandlingen Accounting and auditing in municipal organisations –Four papers on accounting compliance and audit costs kan beställas via KEFU eller laddas ner som pdf här.