Högst personligt:
Vad ska en handelshögskola syssla med? Svaret kan synas uppenbart, utbildning och forskning inom det ekonomiska området. Men frågan är mer komplex och mer akut än så – det pågår en livlig debatt om handelshögskolornas utveckling och om det är dags för en grundlig omvärdering av uppdraget och inriktningen.
En del av synpunkterna handlar om hanteringen av närhet och distans. Ofta påpekas att det är för mycket fokus på distans från verkliga problem; det enda som räknas är att publicera sig i högrankade tidskrifter. Forskningen blir alltmer inriktad mot att synas i globala tidskrifter med för tillfället intressanta vinklar på forskningens; till förfång för relevans och användbarhet. En helt motsatt kritik tar istället fasta på handelshögskolornas bristande distans, där kapitalstarka intressen kan köpa sig legitimitet och närvaro i den akademiska miljön. Sammantaget visar de på behovet av att balansera intressen och ambitioner i forskningen, att närma sig verkligheten utan att fångas av den, att kunna abstrahera och generalisera utan att bli abstrakt och allmän.
Mats Benner, professor i forskningspolitik och rektor för Ekonomihögskolan i Lund. Foto: Johan Bävman
En annan handlar om handelshögskolornas bidrag till och närvaro i kriser och obalanser i samhället i stort. Debatten är gammal, men fick nytt bränsle i samband med finanskrisen 2008. Det var då drottning Elizabeth ställde den berömde frågan till ekonomerna – ”Why did no one see it coming?”, varför såg ingen vad som höll på att hända, att obalanser i det finansiella systemet höll på att välta hela världsekonomin över ända? Hela denna diskussion pekar på det samhällsviktiga uppdraget att syssla med ekonomisk utveckling, och det ansvar handelshögskolor har att påtala brister och problem, men också möjligheter, i sättet som ekonomin fungerar. Ekonomer är experter och används som sådana, och måste ta det på allvar.
En tredje handlar om hur handelshögskolor utbildar. Ekonomutbildningar har genomgått en remarkabel utveckling de senaste decennierna, från att ha fångat in en liten del av studentgrupperna är den idag i många länder den enskilt största utbildningsgruppen. I exempelvis Storbritannien har uppemot en tredjedel av alla studenter funnits inom ekonomiområdet. Samtidigt är ekonomutbildningarna påfallande lika de som gavs när utbredningen var mycket mindre och smalare. Det är de klassiska byggstenarna som återkommer, i sekventiell och linjär följd. När ekonomutbildningarna blivit alltmer dominerande som basexamen i utbildningarna krävs, menar många, bredare grepp som placera in ekonomin i ett sammanhang av politik, kultur och samhällsförhållanden.
En annan aspekt som ofta lyfts fram är att ekonomutbildningarna blivit en viktig exportvara; det finns ett stort tryck bland internationella studenter att läsa ekonomutbildningar, och de har blivit kassakor vid många universitet. Ekonomutbildningarna har helt enkelt blivit för populära och för uppenbara och enkla skyltfönster för nationella och internationella studenter. Lösningen är kanske inte att minska utbildningsutbudet, men snarare att bredda inriktningen och peka på ekonomins samhällsroll tydligare.
Sammantaget finns det en del att göra och fundera på för handelshögskolor. De är på många sätt i en fördelaktig position, med stort och obrutet intresse bland studenter och i omvärlden, med väldiga möjligheter att driva spännande forskning och engagera sig i samhällets ödesfrågor. Men det kräver ständig reflektion kring uppdrag och arbetsformer. Idealt sett drivs verksamheten med integritet och höga vetenskapliga ambitioner samtidigt som det finns en lyhördhet för samhällsintressen och studenters framtida ambitioner.
Offentlig ekonomi är ett sådant område, där det behövs såväl grundläggande studier om det offentligas finansiering och organisation som lyhörd samverkan. Jag ser fram emot att arbeta vidare med detta fält inom Ekonomihögskolan i Lund, med KEFU som en viktig komponent!
Mats Benner
Rektor, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
