Vi bad Sabine Kuhlmann, gästprofessor vid Ekonomihögskolan sedan 2019 i samarbete med KEFU, att berätta om hennes syn på hur coronakrisen har hanterats i Tyskland. Sabine Kulman är till vardags professor i offentlig förvaltning och organisation vid universitetet i Potsdam skulle ha kommit till Lund i april, men tvingades stanna i Tyskland och sköta möten och undervisning via Zoom. Intervjun spelades in och kan se vi länken nedan.

I Tyskland, som har klarat sig förhållandevis bra hittills under coronakrisen, infördes tidigt strikta åtgärder som innebar att det mesta, skolor, affärer, restauranger etc., helt stängdes ned och under en tid var det enbart tillåtet för medborgarna att träffa en person i taget utanför familjen. Vissa delstater införde till och med gränskontroller vid gränsen till andra delstater.

– Det har varit de största inskränkningarna i medborgarnas rättigheter sedan andra världskriget.

Sabine Kuhlmann uppfattar att de flesta tyskar i början accepterade och stödde de strikta restriktionerna, men att det fler och fler sedan började ifrågasätta om åtgärderna verkligen var proportionerliga. Flera jurister uttryckte dessutom tvivel om åtgärderna var lagliga. Det blev också en debatt om hur länge man skulle kunna upprätthålla restriktioner och hur man skulle förbereda sig på en eventuell senare andra våg.

Till skillnad från Sverige har besluten om hur coronakrisen ska hanteras i princip helt och hållet tagits på politisk nivå, efter rekommendationer från Robert Koch-institutet (som är ett slags motsvarighet till svenska Folkhälsomyndigheten) och råd från den kände virologen Christan Drosten.

Även om man via medierna kunde få ett intryck av att det var den federala regeringen och Angela Merkel som styrde hur coronakrisen skulle hanteras påpekar Sabine Kuhlmann att det hela tiden varit delstaternas politiker som beslutar vilka åtgärder som införts och hur federal lagstiftning om infektionsbekämpning ska tolkas. Det har också helt varit upp till delstaterna att bestämma hur restriktionerna sedan skulle hävas.

Tyskland har utmärkt sig genom att ha betydligt större sjukhuskapacitet än mänga andra länder och här finns också många mindre sjukhus kvar. Men Sabine Kuhlmann påpekar att det under flera år faktiskt fanns en politisk diskussion om att Tyskland hade alldeles för många sjukhusplatser och att man egentligen borde lägga ned många sjukhus. Nu är man istället stolta över att ha en så god kapacitet att man egentligen aldrig behövde oroa sig för att behöva prioritera bort patienter. Tyskland har inte heller i samma utsträckning som Sverige haft problem med smitta på äldreboenden

Sabine Kuhlman uttrycker dock beundran för den svenska linjen i bekämpningen av coronapandemin, och hon förvånades, och imponerades, över att man i Sverige höll fast i strategin utan de hårda åtgärder som infördes i många andra länder.

Se intervjun med Sabine Kuhlmann här.