I juni kom slutrapporten för Nattom2 med en sammanfattning av resultaten från de 16 projekt som genomförts i denna andra del av det Nationella kommunforskningsprogrammet.

Det nationella kommunforskningsprogrammet startades 2010 av landets fyra universitetsanknutna kommunforskningsinstitut, KEFU, IKE, KFi och CKS. Det ansågs viktigt med ett nationellt forskningsprogram efter finanskrisen 2008, som bedömdes kunna leda till stora anpassningsproblem för Sveriges kommuner. Den första delen av programmet, med 47 medverkande kommuner, handlade just om hur kommuner kunde anpassa sig till de nya förutsättningarna och handskas med besvärliga situationer. Denna del avslutade 2013. Året efter påbörjades Natkom 2, och denna gång var temat hur kommunerna hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. I Natkom 2 medverkade 26 kommuner, bland dem Lund, Malmö, Osby och Sjöbo från Skåne.

Ur de 16 sammanfattningarna framgår bland annat att det skett en centralisering av makt och befogenheter till kommunledningar, något som ses som en naturlig strategi för att hantera situationer av kris och brist på resurser. Det ser också ut som om den berömda osthyveln är det dominerande sättet att arbeta med resursanpassning, snarare än radikala förändringar och omprioriteringar. Det ser också ut som om många kommuner förväntar sig att staten i framtiden ska gå in och hjälpa till med finansiella tillskott för att kommunens verksamhet ska kunna rulla på mer eller mindre som vanligt.

– Det råder fortfarande ett stort underskott på den typ av forskning vi har bedrivit inom det nationella kommunforskningsprogrammet och även om detta nu är avslutat har det gett oss goda förutsättningar att även i framtiden på olika sätt samarbeta med de andra forskningsinstituten, säger KEFUs forskningsledare Ulf Ramberg, som också är en av redaktörerna för slutrapporten.

Rapporten Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet – sammanfattning och slutord från det andra Nationella kommunforskningsprogrammet kan läsas här.