Christian Koponen Edvardsson, Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, vinner KEFU:s pris på 20 000 kronor för läsåret 2021/2022 med uppsatsen ”Primärvårdspolitik, vinstintresse och jämlik tillgång till vård – Regional styrning och fördelning av vårdcentraler i Region Skåne 2015-2021”.
Det är 37e gången KEFU:s styrelse delar ut ett pris för uppsatser inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi. I detta YouTube-klipp berättar årets vinnare om sin uppsats för KEFUs forskningsledare Ulf Ramberg.
Så här lyder styrelsens motivering till priset:
Vinstintresse i vården och i vilken mån medborgaren erbjuds jämlik vård har varit under politisk- och massmedial debatt de senaste åren. Detta är en debatt som föreliggande masteruppsats problematiserar och analyserar genom att belysa tre olika frågeställningar. 1) Finns det någon skillnad i fördelningen av vårdcentraler mellan bostadsområden och kommuntyper utifrån ägandeform? 2) Hur ser fördelningen av nyetablerade vårdcentraler ut mellan åren 2015 och 2021? Vilka möjligheter och begränsningar hade Region Skåne i arbetet med ersättningssystemet under åren 2014-2021.
Studien baseras på en gedigen empirisk dataanalys där en uppdelning görs mellan fyra olika ägande former; offentlig, privat i egen drift, kooperativ koncern och koncern samt en uppdelning i olika bostadsområden och kommuntyper. Vidare görs en analys av Region Skånes ersättningssystem till vårdcentraler.
Tre övergripande slutsatser lyfts fram i uppsatsen. Författaren konstaterar bland annat att fri etablering för privata aktörer inte har påverkat jämlikheten negativt i geografisk fördelning av vårdcentraler. Nyetablering av vårdcentraler sker emellertid främst i städer och tätbefolkade kommuner, vilket kan slå negativt mot valfriheten i mindre tätbefolkade områden. Studien visar också på skilda vinstintressen mellan olika privata ägandeformer. För att öka kunskapen om olika ägandeformer och inte bara diskutera skillnaden mellan privat och offentligt ägande bör variationen mellan olika ägandeformer beforskas mer enligt författaren. För det tredje finner författaren teoretiskt stöd för hur politiska reformer på olika sätt tolkas och omtolkas på förvaltningsnivå och därigenom påverkar den vård som möter medborgarna.
Sammanfattningsvis har författaren på ett välstrukturerat och ambitiöst sätt tagit sig an en fråga av hög relevans och aktualitet. Vidare visar författaren förtjänstfullt på en god källkritisk förmåga och argumenterar adekvat och stringent för uppsatsens styrkor och svagheter.
Uppsatsen kan laddas ned från LUP Student Papers
