I en ny KEFU-rapport görs en gedigen rättsteoretisk och rättshistorisk genomgång av de olika associationsformer som finns tillgängliga för fristående skolor i Sverige. En slutsats är att ingen av dessa associationsformer egentligen lämpar sig för skolverksamhet. Och att friskoledebatten behöver uppmärksamma associationsrätten i större utsträckning.

I studien konstateras att det svenska skolsystemet är unikt med i princip fri etableringsrätt, skolpeng och fritt skolval. Här ges också en historisk genomgång av den svenska skolans utveckling och de politiska beslut som lett fram till den situation vi har idag.

Rapporten –  Juridiken bortom ”skolmarknaden – associationsrättsliga förutsättningar för fristående skolor – har skrivits av Olof Hallonsten, docent i sociologi och universitetslektor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund tillsammans med Ellika Sevelin, lektor i allmän rättslära vid juridiska fakulteten, Lunds universitet. Rapporten presenterades vid ett mycket välbesökt KEFU-seminarium i oktober.

83 procent av grundskolans skolenheter bedrevs läsåret 2020/2021 i kommunal regi. De resterande skolorna (17 procent) var friskolor och av dessa var 502 skolor aktiebolag (61,6 procent), 123 ekonomiska föreningar (15 procent), 103 ideella föreningar 12,5 procent, 86 stiftelser (10,5 procent) 4 handelsbolag och 4 trossamfund (0,5 procent vardera). I princip finns det inga hinder för en fysisk person att starta en skola, men några sådana finns inte.

Hur kan det då komma sig att aktiebolag dominerar så mycket och att vi har fått det som blivit en skolmarknad med stora koncerner?

På seminariet gavs en sammanfattning av vad som utmärker de olika associationsformerna.

Ett aktiebolag har som syfte att dela ut vinst till aktieägarna. Bolaget kan visserligen ha ett annat syfte som då måste framgå i bolagsordningen, men detta är mycket ovanligt.

Det finns numera också en möjlighet att driva aktiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning, men dessa har inte blivit någon stor framgång och används inte alls för grundskolor.

Fördelar med aktiebolag för att driva skola är att det underlättar kapitalanskaffning genom att aktieägarna inte har personligt ansvar för bolagets skulder, att de är stabila, och att det är lätt att skala upp verksamheten.

Handelsbolaget är en sammanslutning av delägare där syftet också normalt är att dela ut vinst. Men till skillnad från aktiebolaget är delägarna personligt och solidariskt ansvariga för verksamheten och bolagets skulder. Det betyder naturligtvis ett stort risktagande för delägarna.

När det gäller ekonomiska föreningar infördes de ursprungligen för kooperationer som alternativ till vinstdrivande verksamhet. Numera påbjuder lagstiftningen att de ska uppfylla tre krav. Det första är att det ska bedriva ekonomisk verksamhet, det andra är det kooperativa kravet – att medlemmarna deltar. Det tredje kravet är ändamålskravet– att medlemmarnas ekonomiska intresse främjas. En utredning från 2010 konstaterade att det är högst tveksamt om skolor uppfyller dessa krav, men eftersom ekonomiska föreningar redan drev skolor bedömdes det inte vara ett större problem.  Något det två författarna menar är märkligt och de anser att denna associationsform bör ifrågasättas. Det är till exempel tveksamt om en skola som drivs av en ekonomisk förening gynnar föräldrars ekonomiska intressen

Ideella föreningar har nackdelen att de är oreglerade i lag och framstår därför som ett betydligt mindre stabilt alternativ. Och genom att de inte är ekonomiska föreningar anses de varken driva ekonomisk verksamhet eller syfta till att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Trots det är verksamhet och finansiering är densamma för båda typer av föreningar.

Stiftelser bedöms i rapporten inte heller vara en idealisk associationsform för att bedriva skola. Syftet med en stiftelse är att förvalta ett kapital för ett specifikt ändamål som bestäms i stiftelseförordnandet. Efter stiftandet är det stort sett omöjligt att ändra på detta ändamål. I praktiken måste stiftelserna också vara mycket kapitalstarka.

Författarnas slutsats blir att det saknas vettiga associationsformer för friskolor i Sverige. Men så hade det inte behövt vara. I en internationell jämförelse konstaterar Ellika Sevelin och Olof Hallonsten att flera länder, bland annat USA och Tyskland har många olika associationsformer som är speciellt utformade för olika ändamål, bland annat för skolor.

De menar också är det begripligt att många väljer aktiebolagsformen för att bedriva skola i Sverige, eftersom den, ur många huvudmäns perspektiv, trots allt är den minst dåliga.

KEFU-rapporten ligger till grund för en ansökan om ett större forskningsprojekt för att studera enskilda skolors förutsättningar. Ellika Sevelin och Olof Hallonsten har dessutom planer på ytterligare annan forskning som berör de frågeområden som behandlas i rapporten. Rapporten Juridiken bortom ”skolmarknaden – Associationsrättsliga förutsättningar för fristående skolor, KEFU:s skriftserie 2022:2 kan laddas ned från KEFU:s hemsida