Den 4 december hölls ett KEFU-seminarium om skolmarknaderna och dess effekter samt de tankar och förslag som Skolkostnadsutredningen och Skolkommissionen har lagt fram. Seminariet filmades och kan ses i sin helhet på YouTube. Länkar till filmerna finns på KEFUs hemsida.
Det fullsatta seminariet inleddes av Sten-Bertil Olsson, tidigare skoldirektör i Lunds kommun, som har skrivit en doktorsavhandling om reglering och dess effekter på de regionala och lokala gymnasiemarknaderna efter friskolereformen införande.
Sten-Beril Olsson underströk att välfärdsmarknaderna är en helt annan typ av marknad än de traditionella marknaderna, de är så kallade kvasimarknader där det är det offentliga som står för finansieringen, inte ”kunden”, och att Inget annat land har drivit marknadstänkandet på skolområdet lika långt som Sverige. Han menade också att prissättningen på gymnasiemarknaderna är dysfunktionell genom skolpengssystemet som innebär att hemkommunerna bestämmer skolpengen, vilket får till följd att vissa kommuner utarmas och att friskolor i princip kan ta emot olika skolpeng för alla sina elever.
Härefter redogjorde Skolkommissionens ordförande, professor Jan-Erik Gustafsson, för de tankar som finns i det slutbetänkande som lades fram tidigare i år. Kommissionens direktiv var att komma med förslag för att försöka rädda Sverige från sjunkande kunskapskurvor, ökande olikvärdighet och kvalitetsbrister i undervisningen. Något förstatligande av skolan förslås inte, men däremot ett starkare nationellt ansvar för skolan och ett större inslag av statlig finansiell styrning för att komma tillrätta med den ökande olikvärdigheten i svensk skola. Här föreslås bland annat ett stöd på 6 miljarder kronor som ska fasas in fram till 2020 och som ska fördelas till kommunerna enligt särskilda kriterier.
Matz Nilsson, Skolledarförbundets ordförande och ledamot i Skolkommissionen, avslutade med att konstatera att den viktigaste insikten, utifrån Skolkommissionens slutbetänkande, är vikten av att arbeta med tidiga insatser i skolan för att ingen ska släppas över tröskeln utan de nödvändiga kunskaperna. Han menade också att man, som Sten-Bertil Olsson tar upp i sin avhandling, bör fundera på ett nytt finansieringssystem som ger likvärdighet ur ett medborgarperspektiv och inte ur ett kommunperspektiv.
