Det pågår sedan drygt två år ett stort forskningsprojekt, med deltagare från fem länder, för att utveckla kunskapen hur alternativa valutor skulle kunna bidra till en hållbar konsumtion och minskad belastning på miljön. Det visar sig att intresset för olika sådana lösningar ökar, även från näringslivshåll.
Forskarnas intresse riktar sig mot en typ av pengar som är syftesspecifika, det vill säga att de enbart kan användas för vissa varor, vissa företag eller inom ett visst geografiskt område. Pengar som används parallellt med kronor, Euro och andra vanliga valutor. Nu har projektet, som leds av företagsekonomen Alexander Paulsson från Ekonomihögskolan i Lund, kommit ungefär halvvägs. Ett tiotal forskare i Sverige, Holland, Spanien, Storbritannien och Brasilien medverkar.
– Vi har gjort en grundlig studie av litteraturen på området och utvecklat ett teoretiskt ramverk för hur vi tänker oss att de komplementära valutorna ska fungera, säger, Alexander Paulsson. Nu är vi inne i den experimentella fasen, där vi med ”living labs” vill testa dessa valutor, eller principerna för dem. Vår utmaning är att hitta några valutor som uppfyller våra krav och sedan få dem testade i praktiken med hjälp av olika partners.
Projektet, som genomförs med ett stort stöd från forskningsrådet Formas, inleddes någon månad innan pandemin bröt ut, vilket naturligtvis inte underlättade uppstarten. Och att bygga upp de relationer som behövdes för at få igång living labs försvårades också under pandemin. Men man har ändå kommit en bit.
– Våra kollegor i Storbritannien och Holland arbetar med ett living lab i Rumäninen. Här är det en region med en nedgången gruvindustri, där man vill revitalisera ekonomin på olika sätt, bland annat med hjälp av en lokal valuta.
Sedan studeras också exempel på lokala valutor som redan har lanserats. I Brasilien finns det en mängd lokala valutor som används på olika sätt. I staden Marcia, nära Rio, har man valutan Mumbuca, som ges ut som ett slag basinkomst till behövande invånare. Denna valuta, i form av ett kontokort, kan bara användas i lokala anslutna butiker så att basinkomsten stannar i staden. Med flera tusen företag som anslutit sig till kortet anses detta som ett lyckat exempel på en lokal valuta. Något de brasilianska deltagarna i forskningsprojektet följer noga.
– I Sverige har vi också haft några spridda försök med lokala valutor, som i bostadsområdet Djingis Khan i Lund, där närproducerad honung kunde växlas in mot en lokal valuta som kunde användas för att köpa andra lokalt producerade varor. Eller Kirseberg i Malmö där man testade något liknande. Dessa försök har dock varit kortvariga.
Alexander Paulsson och hans forskarkollegor har också tittat på försök i Finland med ”tidsbanker” som var en variant av lokal valuta som innebar att grannar kunde byta tjänster med varandra.
Skatteregler har dock satt käppar i hjulen för såväl tidsbankerna som andra lokala valutor, särskilt i Skandinavien men även i andra delar av Europa.
– Men I Belgien har det gjorts ett intressant försök där arbetslösa fått betalt i en speciell valuta och här fick man grönt ljus från skattemyndigheterna, säger Alexander Paulsson. I Brasilien och Sydkorea har de lokala valutorna också accepterats av skattemyndigheterna. Och i spanska Basken har man lanserat en lokal valuta som fått godkänt av både nationella myndigheter och av EU.
Men de skatterättsliga aspekterna av lokala valutor är inte något som specifikt studeras i detta forskningsprojekt.
– Det vi tittar på är vilka principer som är viktiga och hur man kan designa en alternativ valuta som kan främja en hållbar produktion och konsumtion. Och frågor som vem som ska vara med och bestämma vilka varor som ska ingå, hur denna valuta ska cirkuleras, om den ska gälla för en viss typ av varor eller inom ett visst geografiskt område. Hur en sådan valuta sedan kan utformas för att uppfylla skattemässiga krav får bli ett senare projekt.
Alexander Paulsson har sett att intresset för alternativa valutor har ökat kraftigt under senare år. Fram till för sex, sju år sedan var det många som avfärdade sådana tankar som snömos. Men inte minst kryptovalutorna har betytt att många fått upp ögonen för att pengar inte bara är kronor och ören utan att det finns andra sätt att se på pengar.
Även från näringslivet finns ett ökat intresse för nya sätt att främja hållbarhet och för forskningen om alternativa valutor.
– Jag och Alf Hornborg, som också är med i projektet blev till exempel nyligen kontaktade av några entreprenörer i Tyskland. De var intresserade av att skapa en plattform som företag ska kunna ansluta sig till för att kunna ge bonus till sina anställda i form av en speciell valuta som bara kan användas för att köpa hållbara varor.
– Väldigt överraskande att få idéer från det hållet och något vi aldrig hade tänkt på själva. Det är uppenbart att det finns ett intresse från många olika aktörer. Och det är viktigt att hitta goda exempel som kan ge ringar på vattnet, säger Alexander Paulsson.
Text och foto: Mats Brangstrup
