Hur ser kommunerna på sitt uppdrag inom totalförsvaret? Hur organiserar de sitt arbete och hur fattar de strategiska beslut om hur de ska prioritera sina resurser? Det är några av frågor som företagsekonomen och strategiforskaren Stein Kleppestø söker svar på i ett nytt KEFU-projekt.
– Idag saknas en sådan samlad bild av hur de svenska kommunerna upplever sitt uppdrag inom totalförsvaret, hur de arbetar med det och vilka de utmaningarna de har, säger Stein Kleppestø.
Totalförsvaret är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och består både av militärt och civilt försvar. Civilförsvaret består av statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag, regioner, företag och frivilligorganisationer. Alla svenskar mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga och kan potentiellt bli krigsplacerade för någon typ av uppdrag i händelse av krig.
Kommunerna har en viktig uppgift i totalförsvaret för att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och lämna stöd till det militära försvaret. Enligt en överenskommelse mellan staten och SKR ska kommunerna bland annat etablera en process för säkerhetsanalys och analysera de delar av kommunens verksamhet som prioriteras. Samt påbörja en planering av sina uppgifter inom totalförsvaret. Kommunerna får också en ersättning från staten för de uppgifter som uppkommer i arbetet med civilt försvar. Prioriterade uppgifter enligt överenskommelsen är kompetenshöjning gällande totalförsvar, säkerhetsskydd samt krigsorganisation och dess bemanning av personal.
– Naturligt nog finns det många frågor som ännu inte har fått tydliga svar. En sådan fråga är hur kommunerna, enskilt och tillsammans, bäst kan organisera sitt strategiska arbete med att analysera lägesbilden och prioritera sina insatser. I det här projektet vill jag ta reda på vilka tankar kommunerna har om sin roll i totalförsvaret, hur de arbetar för att kunna lösa sina uppgifter vilka möjligheter det finns för förbättringar, säger Stein Kleppestø. Här är det också viktigt att se på samordningen mellan kommuner, regioner och länsstyrelser.
KEFU-projektet är en förstudie som omfattar skånska kommuner. Här kommer Stein Kleppestø att genomföra intervjuer och fallstudier i några av kommunerna plus en enkätstudie som omfattar alla skånska kommuner. Tanken är att förstudien ska leda till en större studie som inbegriper alla Sveriges kommuner, regioner och nationella myndigheter som har ett ansvar inom Totalförsvaret.
– Förutsättningarna i Sveriges 290 kommuner ser väldigt olika ut. I några stora kommuner har man redan dedikerade resurser för detta, medan det naturligtvis ser helt annorlunda ut i de minder kommunerna. Så man har skickat ut ett ansvar för att lösa en rad uppgifter till kommuner med vitt skilda förutsättningar för att leva upp till detta ansvar. Så om vi inte ökar vår förmåga att samarbeta och samordna våra beslut finns det en uppenbar risk för suboptimering. En kommun kan till exempel fatta beslut som är skadligt för grannkommunen eller tvärtom. Eller kanske skadligt för båda kommunerna
Stein Kleppesö avser också att knyta an till ett antal andra forskningsprojekt med inriktning på Totalförsvaret som pågår, såväl på Lunds universitet som på andra Universitet och högskolor i landet. I Lund medverkar han i samarbetsinitiativet ”Intelligent intelligence” som bland annat arbetar med frågor som berör totalförsvaret. Här samverkar forskare med olika myndigheter med gemensamt intresse för underrättelsearbete och analys.
– Jag har länge intresserat mig för underrättelsearbete och hur man samlar omvärldsdata för att företag, organisationer och myndigheter ska fatta så bra beslut som möjligt och ledde också i flera år en kurs kallad Business intelligence. Så det blev det också naturligt att jag vill veta mer om hur olika svenska myndigheter samlar och analyserar information om det som händer i vår närmiljö och koppla det hur vi fattar beslut.
– Sedan är jag ju också intresserad av hur det går till när vi fattar strategiska beslut. Det är det jag numera huvudsakligen undervisar om på några kurser som behandlar strategiskt tänkande i komplexa situationer. Då menar jag lite övergripande hur vi väljer hur vi ska använda våra resurser på lång sikt. Frågan om att gå med eller inte gå med i Nato är ett exempel på sådant strategiskt beslut. Det är ett vägval som görs under stor osäkerhet, man vet inte vad som kommer att hända om man gör det ena eller det andra, men det är ändå ett vägval som måste göras.
När det gäller utmaningarna att samla in och analysera omvärldsinformation menar Stein Kleppestø att det finns ett påtagligt behov av att samarbeta med Myndigheter som Polis, Skatteverket, Försäkringskassan och flera andra om såväl operativa som strategiska beslut.
– Tittar man på litteraturen finns et gott om studier som visar hur svårt det är att samla in, analysera och dela omvärldsförståelse, eller lägesbilder. Ett dramatiskt exempel på hur det kan gå fel är hur olika brister i kommunikationen mellan myndigheter, och olika viljor och tolkningar, kunde landa i USA:s beslut att invadera Irak.
Steins Kleppestøs ambition är att projektet ska kunna bidra konstruktivt till att stärka Tortalförsvaret.
– Om vi inte riktigt vet vad vi ska göra finns en risk att vi slarvar bort resurserna. Därför är det viktigt att skapa en samlad bild av vad vi ska förbereda oss för och hur vi sedan arbetar på bästa sätt för att få det bästa tänkbara totalförsvaret.
