Hur förhandlas planeringen av underhåll av VA- och väginfrastrukturen i skånska kommuner i relationen mellan politiker och tjänstemän? Det ska undersökas i ett nytt KEFU-projekt lett av företagsekonomen Alexander Paulsson.

­­– Pengar till underhåll av kommunernas infrastruktur, som oftast har många år på nacken, har alltid nedprioriterats, säger Alexander Paulsson. Det finns ett motstånd mot att höja VA-taxan och när det gäller underhållet av vägar konkurrerar det med andra utgiftsområden. I stället för att tänka långsiktigt har det lätt blivit så att man försöker hålla kostnaderna nere och skjuter problemen på framtiden. Därför menar vi att det är viktigt att lyfta denna problematik och titta på hur man beslutar kring detta.

En ytterligare aspekt som ska studeras är den digitaliseringsvåg som innebär att man kan göra online-mätningar av kvaliteten i sådant som broar, rör och vägar. Något som redan tagits i bruk på sina håll, bland annat genom att sätta in avläsare i VA-systemen. Och i nybyggda fastigheter är det vanligt att ha digitala mätsystem för vatten, el och värme.

– Egentligen är problematiken kring underhållet inget nytt. Det är något alla kommuner brottas med och exempelvis SKR har under lång också tid flaggat för att medel till underhåll är för lågt och att det får negativa konsekvenser för både samhällsekonomi och miljö. Och ovanpå de tekniska frågorna, som kan vara nog så svåra att sätta sig in i, har vi också de oklara majoriteterna i många kommuner, inte mist i Skåne. Hur påverkar det möjligheten att fatta beslut om något som kanske får effekt om 10, 20 eller kanske till och med 50 år?

Efter att ha doktorerat arbetade Alexander Paulsson i flera år på VTI innan han återvände till Lunds universitet för att verka som forskare och lärare. På VTI arbetade han bland annat med frågor som handlade om transportsektorns organisering och policyutveckling, särskilt inom hållbarhets- och digitaliseringsområdena.

I det nya KEFU-projeket arbetar han tillsammans med Jens Alm från VTI och Robert Jonsson från CKS på Linköpings universitet. 

Ambitionen är också att projektet ska utvecklas till att bli en del av ett nationellt forskningsprojekt, Mistra InfraMaint, som är inriktat på tillståndsbedömningar, prognoser och beslutsstöd för investeringar, finansierings- och affärsmodeller samt hur kommunala processer och organisation kan utvecklas för att möta de investeringsbehov samhället står inför.

– Och tack vare är att vi nu har fått medel för detta KEFU-projekt kan vi också söka medel från Mistra för att ingå i InfraMaint-projektet, säger Alexander Paulsson.